Blogg

Utbetalningsmyndigheten har tagit fram rapporten "Samkörning av data identifierar felaktiga anställningsstöd". Ett antal lämpliga områden för förstärkta kontroller identifieras och blir grunden för utvecklat samarbete mellan Utbetalningsmyndigheten och Arbetsförmedlingen när det gäller att komma tillrätta med missbruk av anställningsstödsystemen nystartsjobb och lönebidrag. ### Vad är lönebidrag respektive nystartsjobb? I korthet riktar sig lönebidrag till personer med funktionsnedsättning och stödet uppgick under 2024 till drygt 10 miljarder kronor fördelat på omkring 75 000 individer. Nystartsjobbet riktar sig istället till arbetsgivare för att få dem att anställa individer utan fast anknytning till arbetslivet. Programmet är ungefär en tredjedel så stort som lönebidragsprogrammet. ### Samkörning av data är nyckeln Som rapportens rubrik antyder är samkörning av data nyckeln till att hitta fusket med anställningsstöd. Man beskriver samverkansmöjligheterna och utgår från några av de konstaterade orsakerna till felaktiga utbetalningar. Exempel på såna orsaker är: - Att arbetsgivare inte skickar in de begärda underlagen vid kontrollutredningen. Det ligger nära tillhands att fråga sig varför utbetalningar sker när underlag saknas. - Att underlag är oriktiga. - Skenanställningar, där ansökan alltså bygger på en anställning som inte existerar. - Påtryckningar på tjänstemän inom arbetsförmedlingen, vilket förutom de ekonomiska kostnaderna har personliga kostnader för tjänstemännen. Det väcker också frågor om vilken typ av påtryckningar som krävs och i vilken mån eventuella personliga kopplingar i grunden borde diskvalificera vissa tjänstemän från sina roller. - Att det saknas korrekta medicinska underlag, vilket återigen väcker frågan om varför stöd betalas ut när man inte har belagt de underliggande behoven. ### Låg upptäckandegrad Rapporten bedömer att vart fjärde felaktigt nystartsjobb upptäcks. Vad gäller lönebidragen är bedömningen ännu mörkare, med få som upptäcks trots ett förmodat utbrett fusk. ### Exempel på samkörning Ett exempel på en konkret kontroll som Utbetalningsmyndigheten och Arbetsförmedlingen har infört är att kontrollera arbetsinkomster i kombination med lönebidrag eller inför ett nystartsjobb. Man har hittat betydande fusk och stora felaktiga utbetalningar den vägen. Det är inte utan att man frågar sig varför en sån kontroll inte alltid har varit självklar i anslutning till ansökningar om lönebidrag eller nystartsjobb. Det positiva är förstås att initiativet och rapporten är delar av ett mönster där det offentliga faktiskt samlar in kunskap och vidtar konkreta åtgärder. ### Kontakta oss Tveka inte att höra av er om ni är intresserade av att ta en vidare diskussion med oss på Lantero. Eller om ni har förslag på andra relaterade ämnen vi borde diskutera på vår blogg eller i sociala medier.

Kommentar utifrån beslut från Kammarrätten i Stockholm Mål nr 1188-23 Lantero har fått frågan från kunder hur man skall hantera situationer där enskilda begär ut information från visselblåsarsystemet som specifikt berör en specifik person. Dilemmat som ibland uppstår är att genom att bekräfta eller dementera att det finns ärenden kring denna person riskeras visselblåsares eller utpekades identitet att röjas. I Kammarrätten i Stockholms avgörande i mål 1188-23 berörs denna fråga. I det aktuella fallet hade en individ begärt att ta del av alla inkomna ärenden under en kort tidsperiod som innehöll ett speciellt ord. Detta ord i kombination med annan tillgänglig information ifrån öppna källor kunde enligt myndigheten användas för att ringa in och identifiera visselblåsare och därför hade begäran nekats. Beslutet överklagades till Kammarrätten. ## Aktuellt lagrum Enligt 30 kap. 4 b offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) omfattas visselblåsningar av sekretess. En visselblåsares identitet får ej röjas, direkt eller indirekt, och en prövning om risk för skada eller men om uppgiften röjs behöver inte göras. ## Indirekt röjande Risken att indirekt röja visselblåsarens identitet är central i frågeställningen. I det aktuella fallet handlar det om vetskapen om att visselblåsningsinformation innehållande ett visst ämne finns eller inte finns, kombinerat med information från andra öppna källor. Domstolen konstaterade att myndigheten gjort rätt i att 1) neka begäran, och 2) inte bekräfta eller dementera att uppgiften fanns eftersom det förelåg en risk att visselblåsares identitet indirekt skulle röjas. ## Det generella fallet Från rättsfallet kan ledning ges för det mer generella fallet där en förfrågan görs om information från visselblåsarsystemen som innehåller information om en viss person. I det fall att visselblåsares identitet kan röjas, direkt eller indirekt, genom att bekräfta att det finns eller inte finns rapporter som stämmer in på begäran skall den inte medges och någon bekräftelse eller dementi kring om begäran stämmer in på befintlig information skall ej heller ges. Joakim Karlén

Kommuner lägger stora resurser på olika typer av stöd till individer. Denna typ av ekonomiskt bistånd har blivit föremål för utbrett missbruk, där bidragstagare får pengar på felaktiga grunder eller större belopp än man har rätt till. I arbetet mot välfärdskriminalitet är det viktigt att etablera rutiner för hur man kontrollerar bidragstagare och följer upp ekonomiskt bistånd. I korthet kan man konstatera att det med små medel och enkla principer går att fånga upp mycket missbruk och i förlängningen spara betydande pengar åt det offentliga. ### Tillgängliga resurser Olika kommuner har olika förutsättningar att kontroller och följa upp, så det är viktigt att man tidigt tittar på vilka resurser som faktiskt finns tillgängliga så att dessa kan allokeras på ett medvetet och effektivt sätt. Den mest uppenbara kontrollinstansen är ansökan om bidrag. Här är möjligheterna som störst att fånga upp missbruk genom effektiva rutiner och kontroller. Det kommer ofta inte vara möjligt att kontroller alla ansökningar lika noggrant, så fokus bör ligga på ansökningar som följer ett mönster där riskerna är extra stora, och ansökningar som gäller större belopp. ### Uppföljning av utbetalningar I många fall löper bidragsutbetalningar under längre perioder och då behöver det finnas rutiner för när uppföljningar ska göras, så att angivna uppgifter fortfarande gäller och att bidragstagaren fortsatt är berättigad till stödet. Det här är ett område där instruktionerna ofta har visat sig vara otillräckliga och där det finns stora möjligheter till förbättringar. En stor svaghet i välfärdssystemen har historiskt varit samverkan mellan olika instanser, så att man har missat att se mönster som borde varit tydliga. Genom att etablera kontakter mellan kommunen och socialtjänsten – eller mellan olika delar av kommunen – kan man ofta få mer av en helhetsbild av bidragstagarnas behov och situation. Det finns gott om referensmaterial på det här området. SKR har kartlagt felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd, vilket är ett utmärkt material för kompetenshöjning inom förvaltningen. Brå uppmärksammar betydelsen av intyget som nyckel vid missbruk av välfärdssystemen i rapporten Intyget som dörröppnare till välfärdssystemen. I Lanteros verktyg FraudFinder finns också bra vägledningar, checklistor och exempel för att kunna etablera fungerande rutiner för uppföljning och kontroll. Kontakta gärna oss om ni vill veta mer, om ni vill lyfta aspekter som vi har missat eller om ni skulle vara intresserade av en demo av våra verktyg.

Det är numera snarast självklart för kommuner att ha en person som håller ihop och har överblick över arbetet mot välfärdsbrottslighet. Genom att en person har en bruttolista över de aktiviteter som finns på området blir det möjligt att prioritera och följa upp. Ett exempel på ett verktyg för en sådan överblick är Lanteros FraudFinder. Vi har tidigare skrivit om att etablera forum där man kan förankra arbetet och se till att det finns en samstämmighet mellan den politiska viljan i kommunen och den praktiska förvaltningen. Med en gemensam bild av vad som ingår och hur arbetet kan delas upp i olika faser, blir det enklare att organisera arbetet och följa upp med justeringar i planen. ### Koppla aktiviteter till risker För att få ut den fulla nyttan av en åtgärdsplan behöver man knyta aktiviteterna till analyser av risker och bedömningar av var arbetet kan göra störst skillnad. Ibland finns det skäl att göra djupa analyser för att skapa en detaljerad bild av de egna omständigheterna. I andra fall kan analysen helt enkelt utgå från erfarenheter från andra kommuner eller underlag från SKR eller Brå. ### Sätt planen för uppföljning Betydelsen av åtgärdsplanen för att sätta igång arbetet med olika aktiviteter är svår att överskatta. Men en nog så viktig aspekt är uppföljningen. Som samordare av det här arbetet har man ett särskilt ansvar att följa upp vad som faktiskt har gjorts och i vilken mån man har uppnått vad som avsågs. Oavsett om man räknar i minskat svinn, mer ändamålsenlig resursfördelning eller risker för framtida missbruk. ### Mät utfall och justera planen Att mäta utfall mot planen blir utgångspunkten för uppdateringen av åtgärdsplanen, med nya eller förändrade aktiviteter. Hitta gärna forum att diskutera uppföljningen av er åtgärdsplan. Antingen med kommuner som ni redan har ett samarbete med eller genom någon av de grupperingar som vi på Lantero håller ihop. För den som står i början av arbetet kan det vara värt att höra av sig till oss på Lantero. Vi hjälper gärna till med råd och stöd. I vårt verktyg mot välfärdsbrottslighet, FraudFinder, samlar vi material och erfarenheter. Dessutom är vi alltid intresserade av dialog kring de här frågorna, för att kunna utveckla vår kunskap, våra perspektiv och vårt underlag.

Regeringen har presenterat ett nytt lagförslag där man vill etablera en "Generell sekretessbrytande bestämmelse". ### Bättre möjligheter att dela information I praktiken innebär det utökade möjligheter för kommuner och myndigheter att dela information för att bekämpa välfärdsbrott eller förebygga bidragsfusk. Det sker genom att man får en ny huvudprincip som möjliggör avsteg från integritetshänsyn kopplat till arbetet med att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda olika typer av brott mot välfärdssystemen. Det här innebär ett kraftigt avsteg från tidigare principer kring sekretess, vilket troligen är det starkaste skälet till att man inte tidigare har kommit vidare med den här typen av förändringar. ### Efterfrågade förändringar Förslaget kommer som ett direkt svar på en situation där man inom det offentliga under lång tid har varit bakbundna när det gäller kampen mot organiserad brottslighet. Man har bland myndigheter upplevt regelverket som svåröverskådligt och svårtillämpat, vilket har lett till att tjänstemän låtit bli att agera för att inte riskera att göra fel. ### Fokus på enkelhet Man betonar från regeringens sida att man fokuserar på enkelheten. Det ska bli enkelt att hänvisa till den nya principen när man gör av steg från lagstiftning, som i sig inte behöver förändras. Sammantaget är förslaget ett medvetet steg bort från ett ganska extremt fokus på integritet, och mot handfasta möjligheter för kommuner och andra att dela information och erfarenheter i arbetet mot bidragsfusk och relaterad brottslighet. ### Dubbelriktad informationsdelning Vidare kommer det att var möjligt att dela information i dubbla riktningar. Det blir alltså inte bara en fråga om att underlätta för kommuner att dela information till Polisen eller Försäkringskassan, utan dessa kan även dela med sig av information till kommunen i det förslag som nu har lagts. Troligen kommer de nya reglerna att välkomnas av Lanteros kunder. Och givet hur skevt systemet har sett ut så blir det nog få som kommer att motsätta sig förslaget. Förslag kommer nu att gå till Lagrådet på remiss och föreslås sedan träda i kraft den 1 december 2025.

Fördelningen av ansvar inom förvaltningsorganisationen är en viktig del i att bedriva ett effektivt arbete mot välfärdskriminalitet. Det krävs särskild uppmärksamhet för att integrera tvärfunktionellt arbete med verksamheten i den ordinarie förvaltningen. Annorlunda uttryckt är tydligt bestämt och kommunicerat ansvar är en förutsättning för ett effektivt arbete mot välfärdskriminalitet och bedrägerier. ### Kartläggning av operativa verksamheter För att säkerställa att ansvar är tydliga inom förvaltningsorganisationen bör man inledningsvis göra en kartläggning av de operativa verksamheterna – eller förhoppningsvis gå igenom den redan befintliga kartläggningen. Vad man vill göra är att tydliggöra i vilken mån ansvar inom arbetet mot välfärdsbrottslighet och bedrägeri avviker från ordinarie verksamhetsansvar. Exempelvis om det finns tvärfunktionella ansvar för exempelvis leverantörsuppföljning eller rekryteringsprocesser.   Se till att ansvarsområden är tydligt dokumenterade och kommunicerade till berörda parter. Gå igenom samtliga aktiviteter och rutiner för att se till att ansvaret är tydligt etablerat.    ### Ansvarsmatris som verktyg En ansvarsmatris är ett praktiskt verktyg för att hantera den här frågan. Om man utgår från de utbetalningsområden som finns så kan man göra en mappning mot budgetansvariga, ansvariga för beslut om utbetalningar, ansvariga för betalningar, ansvariga för löpande kontroll och ansvariga för uppföljning. Med en bra mall får man en god översikt både per verksamhetsområde och uppdelat i underavdelningar och dylikt. Att sammanställa den här informationen behöver inte vara svårt, men det kan ändå vara en bra genväg att prata med kollegor på andra kommuner om hur informationen kan sammanställas eller vilka som bör involveras i arbetet. ### Kontakta Lantero För den som står i början av arbetet kan det vara värt att höra av sig till oss på Lantero. Vi hjälper gärna till med råd, stöd och våra perspektiv. I vårt verktyg mot välfärdsbrottslighet, FraudFinder, samlar vi material och erfarenheter. Dessutom är vi alltid intresserade av en levande dialog kring de här frågorna, för att kunna utveckla vår kunskap, våra perspektiv och vårt underlag kring välfärdskriminalitet och bedrägerier.

I början av april publicerade Nationellt underrättelsecentrum en rapport om hur den organiserade brottsligheten missbrukar Försäkringskassans förmåner. Och mer specifikt hur missbruket ser ut inom assistansersättning. Exempelvis konstateras att inom samtliga av de 62 största bolagen inom assistansersättningstjänster arbetar personliga assistenter som är aktiva inom eller har kopplingar till kriminella nätverk. ### Värdet av att samköra datakällor En viktig slutsats från rapporten är att det finns ett stort värde i att kunna samköra olika datakällor om man vill förstå och förebygga missbruket. Det framstår som sorgligt att se hur aningslöst man har agerat inom det offentliga och hur länge politiken har valt att blunda för allvaret i de varningssignaler som har funnits under så lång tid. Historiskt sett har den svenska utgångspunkten varit tillit och en inställning att kontroller innebär misstro, eller nästan en kränkning. Rapporten från Nationellt underrättelsecentrum blir ännu ett vittnesmål om kostnaden för samhällets aningslöshet – inte minst inom assistansersättningsområdet. ### Försiktig inställning bland tjänstemän Vi som är i ständig kontakt med kommuner kring deras arbete mot välfärdskriminalitet ser ofta exempel på hur hänsyn kring personlig integritet sätter käppar i hjulet för effektiva kontroller. Kommuners tjänstemän har ofta inte laglig möjlighet att dela uppgifter med andra myndigheter och måste vare synnerligen försiktiga med hantering av personuppgifter från de ansökningar och handlingar som kommer in till myndigheten. ### Nya verktyg på gång Från regeringshåll arbetar man med de juridiska frågorna och vi ser successivt bättre möjligheter för kommuner och myndigheter att agera. Men processerna är långsamma och när tolkningsutrymmet är stort väljer många att agera med försiktighet eller vänta på tydlig praxis innan man lägger om sina rutiner. Ett par slutsatser vi drar från rapporten och våra erfarenheter är: - Betydelsen av bakgrundskontroller. Både att det finns rutiner och att man har verktyg och metoder som är ok att använda. - Värdet av att fler kommuner sätter upp möjligheter för medborgare att komma med tips och observationer. Det vanligaste hindret vi ser är oro kring legala aspekter. Vår bild är dock att detta inte innebär avgörande hinder. Från Lanteros håll försöker vi hålla oss ajour med utvecklingen och diskuterar löpande de juridiska ramarna med jurister inom det offentliga. Tveka inte att höra av er om ni vill ta del av våra tankar eller hjälpa oss att bättre förstå utmaningarna ute i era verksamheter. de här frågorna, för att kunna utveckla vår kunskap, våra perspektiv och vårt underlag. ### Vad är Nationellt underrättelsecentrum? Nationellt underrättelsecentrum är myndigheternas gemensamma satsning mot organiserad brottslighet. Sedan 2009 samverkar statliga myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. 14 myndigheter deltar i satsningen som sker på uppdrag av regeringen. De myndigheter som deltar i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Läs också gärna Dagens Juridiks artikel om rapporten.

Kommuners verksamhet styrs till stor del genom dokumentation som specificerar målsättningar, ansvar och arbetsformer. I arbetet mot välfärdskriminaliteten är det därför viktigt att gå igenom den dokumentationen och säkerställa att det perspektivet finns med och täcks in i dokumentationen. Givet att ambitionen på området har skruvats upp avsevärt – särskilt under det gångna året – är det här ett särskilt angeläget tema för kommuner som vill att arbetet ska bli effektivt. Eller annorlunda uttryckt; om ambitionsnivån ska omsättas i praktik så behöver den reflekteras i övergripande mål, budget och relevanta verksamhetsplaner. Det första man behöver göra är att kartlägga vilka de relevanta styrande dokumenten inom kommunen är, så att man sedan kan säkerställa att de tydligt lyfter fram vikten av långsiktigt arbete mot välfärdskriminalitet. Kartläggningen av vilken styrande dokumentation som är relevant kräver en del metodiskt jobb, men är inte i sig särskilt komplicerat. Det gäller att gå igenom och identifiera vilka dokument som hanterar vissa typer av information och processer. Det kan röra sig om: - Budget, det vill säga övergripande budgetallokering och prioriteringar i kommunen - Verksamhetsfokus, alltså styrning av målsättningar eller inriktning för verksamheten - Informationssäkerhet och i en vidare bemärkelse strategi kring IT- eller säkerhetsfrågor - Delegering och instruktioner till de bolag som helt eller delvis ägs av kommunen - Resursplaneringen med avseende på personal och hur man strategiskt och långsiktigt planerar för personalförsörjning, samt - Utbildning. Alltså planering av kunskapsutvecklingen av personalen När kartläggningen av styrande dokument är gjord behöver man förstås göra en genomgång med avseende på välfärdskriminalitet och vilka aspekter som behöver lyftas in eller ändras i dokumentationen. Det är bra att tänka på att motsvarande arbete har gjorts många gånger förut och att det finns gott om bra exempel att hämta från större kommuner, som ligger längre fram i arbetet. Lanteros rekommendation är alltid att man söker inspiration från dessa kommuner och hittar relevanta exempel som förlagor. Det går förstås också bra att kontakta Lantero. Vi har ständiga diskussioner kring de här frågorna och har mycket underlag i vår tjänst FraudFinder. Så tveka inte att höra av er!

Kommuners riskanalyser kan delas upp i två delar, där man initialt utgår från de styrdokument och rutiner som finns, för att sedan analysera hur rutinerna tillämpas i praktiken. ### Separata analyser för delar av organisationen En operativ riskanalys bör göras för samtliga delar av organisationen där det finns risk för välfärdsbrottslighet, företrädesvis de delar där det finns pengaflöden och utbetalningar, men även där det finns olika former av myndighetsutövning i form av tillstånd, tillsyn eller intyg som kan öppna dörrar för annan brottslighet. Det är bra att dela upp arbetet i respektive operativ verksamhetsdel, så att man sen kan sammanställa det hela i en övergripande kartläggning. Genom att utgå från en mall kan man få en strukturerad bild av risker eller svagheter i arbetssätt, metoder och rutiner. Informationen kan samlas in genom intervjuer eller vid workshops med relevanta parter. ### Konsultstöd eller interna resurser Det finns gott om konsulter som kan hjälpa till med de här processerna, men om man utgår från ett färdigt ramverk kan de flesta organisationer hantera såväl intervjuer som workshops med interna resurser. Exempel på vilken typ av frågeställningar som kan användas för att identifiera hot och risker är: - Om det finns tidigare kända situationer då en viss process har utnyttjats av kriminella. - Om processen innehåller beslut där det finns incitament för kriminella att försöka påverka processen. Eller - Om de som arbetar med processen kan ha incitament att utnyttja systemet för personlig vinning. Vidare tittar man på hur personer som inblandade i processen identifieras, vilka metoder som används för att säkerställa att dokument är korrekta eller hur man hanterar data. ### Bra myndighetsinformation Det finns mycket bra myndighetsinformation som stöd i att förstå riskbilder. Exempelvis Brås rapport Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet. Operativa riskanalyser är ett väldigt praktiskt inriktat arbetssätt. När man har etablerat en initial analys är det sedan viktigt att sätta rutiner för regelbunden revision och uppdatering av riskanalysen. Rätt använt är det här ett verktyg som kan spara avsevärda pengar för det offentliga.

När man inleder ett strukturerat arbete mot välfärdsbrottslighet i kommuner så är det klokt att tidigt skapa sig en bild av nuläget. En kartläggning skapar förutsättningar att prioritera utifrån var problemen är som störst och var insatser kan göra störst skillnad. Det finns dock skillnader mellan olika kommuner och vilken typ av kartläggning som är lämplig att göra. För en stor och resursstark kommun kan det vara naturligt att göra en grundlig kartläggning för att sedan metodiskt inleda arbetet utifrån en strukturerad plan. I en mindre kommun behöver man ofta vara mer selektiv i sina insatser och kan vinna mer på att sätta i gång arbetet snabbt, även om man bara har en ungefärlig bild av var problemen är som störst. ### Titta på exempel Oavsett hur ambitiöst man vill göra sin kartläggning så finns det anledning att titta på exempel från andra kommuner. För en kommun som ska göra en stor kartläggning kan man undersöka vilken struktur som kartläggningen kan ha och vilken metodik som bör tillämpas. Vidare, hur kartläggningen kan utformas och hur man går till väga för att samla in relevant information. En mindre kommun kan ha stor nytta av att titta på analyser som gjorts av externa konsulter för andra jämförbara kommuner. Det är inte självklart att man som liten kommun kan motivera en kartläggning med hjälp av externa konsulter. Då får man i stället vara selektiv i vad som kartläggs, bygga analysen på ett mindre underlag och nöja sig med en mindre detaljerad kartläggning. På vissa områden blir det tydliga mönster mellan olika kommuner och kanske är det rimligt att anta att problem som flera grannkommuner har haft också gäller den egna kommunen. I så fall kan det vara värt att inleda åtgärder utan att först ha gått på djupet med analysen. ### Syfte med kartläggningen Syftet med en kartläggning är att förstå välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan. Genom att etablera en slags nulägesanalys kan man sedan allokera resurser rätt när det gäller åtgärder eller förebyggande arbete. Några viktiga delar av en kartläggning är: - Var inom kommunen det företrädesvis föreligger välfärdsproblematik - Vilka processer/rutiner/arbetsmoment som riskerar att vara mest utsatta - Hur det förebyggande arbetet bör se ut och vilka som ska involveras - Identifiering och beskrivning av vad som saknas i dagsläget ### Hur görs en kartläggning? Det finns inga givna regler för hur man gör en kartläggning av välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan. Informationsinsamlingen kan göras på olika sätt, men troligen delvis genom intervjuer av relevanta befattningshavare. Exempel på frågor att ställa är: - Om man följer strategier och fattar beslut i linje med mål och riktlinjer - Hur det förebyggande eller hindrande arbetet ser ut - Hur man säkerställer att lagar och rutiner efterlevs - Vilka överträdelser man har upptäckt och hur dessa har hanterats - Vilka insatser eller resurser som skulle behövas för att stärka arbetet Innan man inleder arbetet med kartläggningen kan det vara värt att titta på en del av det material som Brottsförebyggande Rådet, Brå, tillhandahåller. Inte minst om hur brottsligheten ser ut med avseende på riskområden, vilka förövarna är, incitamentsstrukturer eller hur man följer upp problem och risker. ### Kunskapsbaserat arbete Brås utgångspunkt är att man ska arbeta ”kunskapsbaserat”. Det anslaget är förstås en klok utgångspunkt för att säkerställa att man gör rätt saker och styr resurser dit de gör nytta. Samtidigt finns en risk att man fastnar i analysstadiet och aldrig kommer vidare till de konkreta åtgärderna. En ändamålsenlig kartläggning kommer alltid att utgå från vilka förutsättningar som gäller och sedan hitta en balans mellan det noggranna detaljerade och å andra sidan att komma vidare från analys till åtgärder. Titta på hur kartläggningar ser ut från ett antal olika kommuner. Utvärdera hur er balans ser ut när det gäller noggrannhet respektive snabbhet. Sätt en plan och struktur för kartläggningen, men överväg också vilka aktiviteter som kan påbörjas omedelbart, utan att vänta på den detaljerade bilden från analysen. ### Dela information med kollegor Liksom så ofta annars är det värdefullt att kunna dela information med andra kommuner. Gärna genom direktkontakt, men det finns också gott om material i Lanteros tjänst FraudFinder. Tveka inte att höra av er till oss på Lantero om ni har frågor om kartläggningsarbetet eller andra delar av arbetet mot välfärdsbrottslighet.