Kontroll av personlig assistans

Personlig assistans är en typ av stöd som ges inom ramen för LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Eftersom det handlar om stöd till en särskilt utsatt grupp kan stödbehoven vara betydande och lagen är utformad för att kunna möta sådana exceptionella behov.

Alltför goda förutsättningar för fusk

Utmaningen är förstås att generösa system också ger förutsättningar för missbruk. Personlig assistans har därför blivit ett område där både individer och kriminella organisationer tjänar stora pengar på att blåsa upp eller hitta på behov för att kunna söka stöd enligt Personlig assistans-reglerna.

Möjligheterna till fusk har stärkts genom att kontrollerna och uppföljningen historiskt sett varit ganska svaga. Det har funnits ett reflexmässigt motstånd mot för strikta kontroller av särskilt utsatta människor, vilket med tiden har utnyttjats alltmer.

Nu går utvecklingen mot att systemen stramas upp, med striktare kontroller och uppföljningar. Inte minst för att långsiktigt kunna säkra stödet till de individer som systemen från början var tänkta att hjälpa.

Gott om kunskap som utgångspunkt

Kunskapen om vilka fuskmetoder som används blir allt bättre. Det finns stödmaterial från myndigheter, etablerade metoder och goda exempel att luta sig emot när man upprättar sina kontrollrutiner.

Några typiska sätt att fuska är:

• Falska tidrapporter – Att redovisa timmar som aldrig har utförts, exempelvis genom falska tidrapporter och ibland samordnat mellan assistent och brukare.

• Påhittade behov – Man blåser upp eller hittar på vårdbehov, ofta styrkt med falska läkarintyg.

• Anhöriga som assistenter – Man använder nära anhöriga som assistenter för att maskera verkliga förhållanden.

• Komplexa upplägg – Assistansbolag lämnar in vilseledande uppgifter till Försäkringskassan eller kommunen som en del av en mer komplex manipulering av systemet.

Strukturerat myndighetssamarbete

Samordningen mellan kommuner och myndigheter som Försäkringskassan, Polisen och IVO är central. När man har etablerade kontakter och arbetsformer ökar förutsättningarna att hjälpas åt med effektiva kontrollinsatser.

Som kommun kan man börja med att ta del av myndigheternas stödmaterial, men det viktigaste är att upprätta kontakter och fasta rutiner för samverkan.

Tips från allmänheten

Det kan också vara värdefullt att etablera möjligheter för medborgare att tipsa om välfärdsfusk. Kontroller vid ansökningar eller löpande uppföljningar kommer aldrig att fånga upp allt fusk och då är det värdefullt att kunna få in observationer eller underlag från allmänheten, så att man kan göra fördjupade kontroller.

Läs gärna vårt inlägg som handlar specifikt om tipskanaler för allmänheten.