Blogg

Nu lanserar Lantero tjänsten Redact, en tjänst för maskering av dokument. Tjänsten bygger på Aigines AI-teknologi och skapar ett effektivt arbetsflöde för hantering och maskering av dokument i samband med begäran om allmän handling. ### Enkelt arbetsflöde Med Lantero Redact identifieras personuppgifter med hjälp av AI, så att tjänsten föreslår vad som ska maskas. Som handläggare behöver man då bara bekräfta det som har markerats i texten. Den pdf som genereras är en bild av dokumentet, så det finns inga möjligheter att återskapa den maskerade texten i dokumentet som lämnas ut. Tjänsten kan driftas av Lantero eller så kan vi leverera den i kundens infrastruktur. ### Utmaningar för kommuner och myndigheter När kommuner och myndigheter får in en begäran om att ta del av en allmän handling uppstår ofta betydande utmaningar – särskilt när dokumentet innehåller uppgifter som behöver maskeras enligt offentlighets- och sekretesslagen. En central svårighet är tidsåtgången: varje begäran kräver manuell genomgång och bedömning av vilka uppgifter som omfattas av sekretess, vilket är resurskrävande, särskilt vid större dokumentmängder eller korta tidsfrister. Samtidigt är risken för felmaskning stor. Om sekretessbelagda personuppgifter, känslig information eller skyddade verksamhetsuppgifter av misstag lämnas ut, kan det leda till allvarliga integritetsintrång eller röjande av skyddsvärda intressen. Å andra sidan kan övermaskning medföra att handlingen inte uppfyller kravet på insyn, vilket i sig kan strida mot offentlighetsprincipen. ### Juridiska gränsdragningar Ytterligare en utmaning är de juridiska gränsdragningarna. Sekretessbestämmelserna är komplexa och kräver god kännedom om lagstiftning, praxis och proportionalitetsbedömningar. Detta innebär att rättssäker hantering ofta kräver juridisk expertis. Slutligen utgör mängden manuellt arbete en risk för förseningar, vilket kan leda till kritik från allmänhet eller media. Att balansera öppenhet, skydd av individens rättigheter och rättssäkerhet är därför en återkommande och växande utmaning. ### Kontakta oss för en demo Ta gärna kontakt med oss om ni vill ha en demo av lösningen. Eller om ni har frågor kring databehandling, lagring eller leveranstider.

Föreningsbidrag är en typ av stöd där kriminella har hittat många sätt att missbruka systemen. Det har visat sig vara ett effektivt område för systematiserat begära ut stöd på felaktiga grunder. Föreningsbidragen har på så vis blivit en kostsam del av det pågående välfärdsfusket. ### Kontroller och uppföljning Felaktiga föreningsbidrag innebär en direkt dränering av resurser från det offentliga, så det har därför blivit en central del i arbetet mot välfärdsbrott att kontrollera och följa upp de bidrag som betalas ut. Rent praktiskt bör man som kommun inledningsvis: - Se över vilka kontrollresurser som finns tillgängliga i förvaltningen - Fundera över hur resurserna fördelas mellan kontroller vid ansökan respektive uppföljning och efterkontroll, exempelvis om huruvida tidigare angivna uppgifter fortfarande gäller - Sätta ramarna så att kontroller sker utifrån riskmönster eller när beloppen passerar en viss nivå. Enkelhet och tydlighet är här viktiga ledstjärnor ### Myndighetssamverkan När det gäller kontrollerna av föreningsbidrag så är det också viktigt med samverkan med andra myndigheter, inte minst Skatteverket. Bra rutiner bygger på att man har etablerat de kontaktytor som behövs, så att tjänstemännen i det dagliga arbetet kan luta sig mot redan fungerande relationer. I sammanhanget kan vi också nämna att samverkansformerna mellan kommuner och myndigheter utvecklas en hel del nu, så det finns mycket erfarenhet att ta del av. Regeringen har också presenterat förslag på ny lagstiftning, där man framöver vill stärka möjligheterna att dela information om individer mellan olika myndigheter. ### Ökande betydelse av samverkan Även om inte just dessa regler är på plats än så kan vi räkna med att betydelsen av effektiv samverkan kommer att öka. Inte minst för att andra initiativ redan har tagits för bättre samordning, exempelvis i den nya Utbetalningsmyndigheten. Den ökande betydelsen av samverkan aktualiseras också av att kommunerna blir effektivare i sitt brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete, så att det finns successivt fler goda exempel att följa. Hör gärna av er om ni har exempel på bra samverkan eller vet individer som har gjort ett särskilt starkt jobb. Vi sprider gärna goda exempel och lyfter fram hjältarna i arbetet mot välfärdskriminaliteten.

Välfärdsfusk är ett enormt problem bland svenska kommuner och det finns en uppsjö av stöd och bidrag som missbrukas. Utgångspunkten i systemen har länge varit att man kan lita på folk och att medvetet fusk är ovanligt. ### Utbrett missbruk Vid det här laget har verkligheten kommit ikapp och idag har vi ett utbrett och systematiskt missbruk av välfärdssystemen som finns högt på den politiska agendan. Det finns mycket man som kommun kan göra för att minska missbruket. Självklara delar är olika typer av kontroller vid ansökningar eller utbetalningar, utbyte av information mellan myndigheter, uppföljningar, med mera. Men det är aktiviteter som kommer att behöva göras selektivt då det kräver mycket resurser. Det ligger alltså i sakens natur att det aldrig kommer att bli heltäckande. ### Komplement till kontroller Ett värdefullt komplement är då att styra kontroller utifrån tips från allmänheten. En tipskanal ger möjligheter att ta del av observationer kring potentiella överträdelser eller direkt välfärdsfusk. Det finns ofta ett starkt stöd för sådana möjligheter om man bara öppnar upp för och välkomnar detta engagemang från medborgarna. ### Legala invändningar Den omedelbara invändningen från legalt håll brukar gälla det faktum att brott ska anmälas till polisen och inte till en kommun. Det blir därför viktigt att klargöra syftet med kanalen och informera om vad som ska eller inte ska rapporteras i kanalen. ### Tydligt syfte Syftet med kanalen är att kommunen ska få ett bättre underlag genom observationer från medborgare, så att bedömningar och beslut görs utifrån ett korrekt underlag, eller så att man får indikationer på att det kan vara motiverat att kontakta en annan myndighet och dela information om en viss bidragstagare. Det finns alltid en risk att fel typ av information lämnas i en tipskanal. Därför är det viktigt att också ha en tydlig rutin för hur informationen ska behandlas och när den behöver raderas för att man saknar legal grund för behandlingen. ### Rutiner för hantering I korthet finns det en rad legala aspekter att ta hänsyn till, men det är mest en fråga om tydliga arbetsrutiner och klar information till alla användare. Om ni gör andra bedömningar eller har erfarenheter på området som ni vill diskutera så får ni gärna höra av er. Området förändras ständigt och vi försöker hålla oss ajour med utvecklingen. När det gäller det övergripande arbetet mot välfärdsbrottslighet så samlar vi relevant material i vår tjänst FraudFinder. Tveka heller inte att höra av er om det materialet skulle vara intressant för er.

Lantero anordnar ett webinarium tillsammans med Enköpings kommun om rollen samordnare för arbetet mot välfärdsbrott. Datum: tisdagen den 17 juni kl 15.00-15.45 CEST Plats: Online Tema: Rollen som samordnare för kommuners arbete mot välfärdsbrott Anmäl dig här! Under webinariet kommer vi att diskutera vad som krävs för rollen, vad som kan göra en person framgångsrik i arbetet och vad det praktiskt kan innebära. Emelie Boman är Trygghetsstrateg och välfärdsbrottssamordnare på Enköpings kommun. Hon kommer att dela med sig av sina erfarenheter och perspektiv för att ge inblick i hur arbetet kan se ut rent praktiskt. Det finns mycket som skiljer arbetet åt mellan olika kommuner, men samtidigt är det mycket som är gemensamt. Det finns därför mycket att vinna på att titta på hur andra kommuner har arbetat och vilka metoder som visat sig vara framgångsrika. Vi hoppas att du är intresserad av att delta!

Utbetalningsmyndigheten har tagit fram rapporten "Samkörning av data identifierar felaktiga anställningsstöd". Ett antal lämpliga områden för förstärkta kontroller identifieras och blir grunden för utvecklat samarbete mellan Utbetalningsmyndigheten och Arbetsförmedlingen när det gäller att komma tillrätta med missbruk av anställningsstödsystemen nystartsjobb och lönebidrag. ### Vad är lönebidrag respektive nystartsjobb? I korthet riktar sig lönebidrag till personer med funktionsnedsättning och stödet uppgick under 2024 till drygt 10 miljarder kronor fördelat på omkring 75 000 individer. Nystartsjobbet riktar sig istället till arbetsgivare för att få dem att anställa individer utan fast anknytning till arbetslivet. Programmet är ungefär en tredjedel så stort som lönebidragsprogrammet. ### Samkörning av data är nyckeln Som rapportens rubrik antyder är samkörning av data nyckeln till att hitta fusket med anställningsstöd. Man beskriver samverkansmöjligheterna och utgår från några av de konstaterade orsakerna till felaktiga utbetalningar. Exempel på såna orsaker är: - Att arbetsgivare inte skickar in de begärda underlagen vid kontrollutredningen. Det ligger nära tillhands att fråga sig varför utbetalningar sker när underlag saknas. - Att underlag är oriktiga. - Skenanställningar, där ansökan alltså bygger på en anställning som inte existerar. - Påtryckningar på tjänstemän inom arbetsförmedlingen, vilket förutom de ekonomiska kostnaderna har personliga kostnader för tjänstemännen. Det väcker också frågor om vilken typ av påtryckningar som krävs och i vilken mån eventuella personliga kopplingar i grunden borde diskvalificera vissa tjänstemän från sina roller. - Att det saknas korrekta medicinska underlag, vilket återigen väcker frågan om varför stöd betalas ut när man inte har belagt de underliggande behoven. ### Låg upptäckandegrad Rapporten bedömer att vart fjärde felaktigt nystartsjobb upptäcks. Vad gäller lönebidragen är bedömningen ännu mörkare, med få som upptäcks trots ett förmodat utbrett fusk. ### Exempel på samkörning Ett exempel på en konkret kontroll som Utbetalningsmyndigheten och Arbetsförmedlingen har infört är att kontrollera arbetsinkomster i kombination med lönebidrag eller inför ett nystartsjobb. Man har hittat betydande fusk och stora felaktiga utbetalningar den vägen. Det är inte utan att man frågar sig varför en sån kontroll inte alltid har varit självklar i anslutning till ansökningar om lönebidrag eller nystartsjobb. Det positiva är förstås att initiativet och rapporten är delar av ett mönster där det offentliga faktiskt samlar in kunskap och vidtar konkreta åtgärder. ### Kontakta oss Tveka inte att höra av er om ni är intresserade av att ta en vidare diskussion med oss på Lantero. Eller om ni har förslag på andra relaterade ämnen vi borde diskutera på vår blogg eller i sociala medier.

Kommentar utifrån beslut från Kammarrätten i Stockholm Mål nr 1188-23 Lantero har fått frågan från kunder hur man skall hantera situationer där enskilda begär ut information från visselblåsarsystemet som specifikt berör en specifik person. Dilemmat som ibland uppstår är att genom att bekräfta eller dementera att det finns ärenden kring denna person riskeras visselblåsares eller utpekades identitet att röjas. I Kammarrätten i Stockholms avgörande i mål 1188-23 berörs denna fråga. I det aktuella fallet hade en individ begärt att ta del av alla inkomna ärenden under en kort tidsperiod som innehöll ett speciellt ord. Detta ord i kombination med annan tillgänglig information ifrån öppna källor kunde enligt myndigheten användas för att ringa in och identifiera visselblåsare och därför hade begäran nekats. Beslutet överklagades till Kammarrätten. ## Aktuellt lagrum Enligt 30 kap. 4 b offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) omfattas visselblåsningar av sekretess. En visselblåsares identitet får ej röjas, direkt eller indirekt, och en prövning om risk för skada eller men om uppgiften röjs behöver inte göras. ## Indirekt röjande Risken att indirekt röja visselblåsarens identitet är central i frågeställningen. I det aktuella fallet handlar det om vetskapen om att visselblåsningsinformation innehållande ett visst ämne finns eller inte finns, kombinerat med information från andra öppna källor. Domstolen konstaterade att myndigheten gjort rätt i att 1) neka begäran, och 2) inte bekräfta eller dementera att uppgiften fanns eftersom det förelåg en risk att visselblåsares identitet indirekt skulle röjas. ## Det generella fallet Från rättsfallet kan ledning ges för det mer generella fallet där en förfrågan görs om information från visselblåsarsystemen som innehåller information om en viss person. I det fall att visselblåsares identitet kan röjas, direkt eller indirekt, genom att bekräfta att det finns eller inte finns rapporter som stämmer in på begäran skall den inte medges och någon bekräftelse eller dementi kring om begäran stämmer in på befintlig information skall ej heller ges. Joakim Karlén

Kommuner lägger stora resurser på olika typer av stöd till individer. Denna typ av ekonomiskt bistånd har blivit föremål för utbrett missbruk, där bidragstagare får pengar på felaktiga grunder eller större belopp än man har rätt till. I arbetet mot välfärdskriminalitet är det viktigt att etablera rutiner för hur man kontrollerar bidragstagare och följer upp ekonomiskt bistånd. I korthet kan man konstatera att det med små medel och enkla principer går att fånga upp mycket missbruk och i förlängningen spara betydande pengar åt det offentliga. ### Tillgängliga resurser Olika kommuner har olika förutsättningar att kontroller och följa upp, så det är viktigt att man tidigt tittar på vilka resurser som faktiskt finns tillgängliga så att dessa kan allokeras på ett medvetet och effektivt sätt. Den mest uppenbara kontrollinstansen är ansökan om bidrag. Här är möjligheterna som störst att fånga upp missbruk genom effektiva rutiner och kontroller. Det kommer ofta inte vara möjligt att kontroller alla ansökningar lika noggrant, så fokus bör ligga på ansökningar som följer ett mönster där riskerna är extra stora, och ansökningar som gäller större belopp. ### Uppföljning av utbetalningar I många fall löper bidragsutbetalningar under längre perioder och då behöver det finnas rutiner för när uppföljningar ska göras, så att angivna uppgifter fortfarande gäller och att bidragstagaren fortsatt är berättigad till stödet. Det här är ett område där instruktionerna ofta har visat sig vara otillräckliga och där det finns stora möjligheter till förbättringar. En stor svaghet i välfärdssystemen har historiskt varit samverkan mellan olika instanser, så att man har missat att se mönster som borde varit tydliga. Genom att etablera kontakter mellan kommunen och socialtjänsten – eller mellan olika delar av kommunen – kan man ofta få mer av en helhetsbild av bidragstagarnas behov och situation. Det finns gott om referensmaterial på det här området. SKR har kartlagt felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd, vilket är ett utmärkt material för kompetenshöjning inom förvaltningen. Brå uppmärksammar betydelsen av intyget som nyckel vid missbruk av välfärdssystemen i rapporten Intyget som dörröppnare till välfärdssystemen. I Lanteros verktyg FraudFinder finns också bra vägledningar, checklistor och exempel för att kunna etablera fungerande rutiner för uppföljning och kontroll. Kontakta gärna oss om ni vill veta mer, om ni vill lyfta aspekter som vi har missat eller om ni skulle vara intresserade av en demo av våra verktyg.

Det är numera snarast självklart för kommuner att ha en person som håller ihop och har överblick över arbetet mot välfärdsbrottslighet. Genom att en person har en bruttolista över de aktiviteter som finns på området blir det möjligt att prioritera och följa upp. Ett exempel på ett verktyg för en sådan överblick är Lanteros FraudFinder. Vi har tidigare skrivit om att etablera forum där man kan förankra arbetet och se till att det finns en samstämmighet mellan den politiska viljan i kommunen och den praktiska förvaltningen. Med en gemensam bild av vad som ingår och hur arbetet kan delas upp i olika faser, blir det enklare att organisera arbetet och följa upp med justeringar i planen. ### Koppla aktiviteter till risker För att få ut den fulla nyttan av en åtgärdsplan behöver man knyta aktiviteterna till analyser av risker och bedömningar av var arbetet kan göra störst skillnad. Ibland finns det skäl att göra djupa analyser för att skapa en detaljerad bild av de egna omständigheterna. I andra fall kan analysen helt enkelt utgå från erfarenheter från andra kommuner eller underlag från SKR eller Brå. ### Sätt planen för uppföljning Betydelsen av åtgärdsplanen för att sätta igång arbetet med olika aktiviteter är svår att överskatta. Men en nog så viktig aspekt är uppföljningen. Som samordare av det här arbetet har man ett särskilt ansvar att följa upp vad som faktiskt har gjorts och i vilken mån man har uppnått vad som avsågs. Oavsett om man räknar i minskat svinn, mer ändamålsenlig resursfördelning eller risker för framtida missbruk. ### Mät utfall och justera planen Att mäta utfall mot planen blir utgångspunkten för uppdateringen av åtgärdsplanen, med nya eller förändrade aktiviteter. Hitta gärna forum att diskutera uppföljningen av er åtgärdsplan. Antingen med kommuner som ni redan har ett samarbete med eller genom någon av de grupperingar som vi på Lantero håller ihop. För den som står i början av arbetet kan det vara värt att höra av sig till oss på Lantero. Vi hjälper gärna till med råd och stöd. I vårt verktyg mot välfärdsbrottslighet, FraudFinder, samlar vi material och erfarenheter. Dessutom är vi alltid intresserade av dialog kring de här frågorna, för att kunna utveckla vår kunskap, våra perspektiv och vårt underlag.

Regeringen har presenterat ett nytt lagförslag där man vill etablera en "Generell sekretessbrytande bestämmelse". ### Bättre möjligheter att dela information I praktiken innebär det utökade möjligheter för kommuner och myndigheter att dela information för att bekämpa välfärdsbrott eller förebygga bidragsfusk. Det sker genom att man får en ny huvudprincip som möjliggör avsteg från integritetshänsyn kopplat till arbetet med att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda olika typer av brott mot välfärdssystemen. Det här innebär ett kraftigt avsteg från tidigare principer kring sekretess, vilket troligen är det starkaste skälet till att man inte tidigare har kommit vidare med den här typen av förändringar. ### Efterfrågade förändringar Förslaget kommer som ett direkt svar på en situation där man inom det offentliga under lång tid har varit bakbundna när det gäller kampen mot organiserad brottslighet. Man har bland myndigheter upplevt regelverket som svåröverskådligt och svårtillämpat, vilket har lett till att tjänstemän låtit bli att agera för att inte riskera att göra fel. ### Fokus på enkelhet Man betonar från regeringens sida att man fokuserar på enkelheten. Det ska bli enkelt att hänvisa till den nya principen när man gör av steg från lagstiftning, som i sig inte behöver förändras. Sammantaget är förslaget ett medvetet steg bort från ett ganska extremt fokus på integritet, och mot handfasta möjligheter för kommuner och andra att dela information och erfarenheter i arbetet mot bidragsfusk och relaterad brottslighet. ### Dubbelriktad informationsdelning Vidare kommer det att var möjligt att dela information i dubbla riktningar. Det blir alltså inte bara en fråga om att underlätta för kommuner att dela information till Polisen eller Försäkringskassan, utan dessa kan även dela med sig av information till kommunen i det förslag som nu har lagts. Troligen kommer de nya reglerna att välkomnas av Lanteros kunder. Och givet hur skevt systemet har sett ut så blir det nog få som kommer att motsätta sig förslaget. Förslag kommer nu att gå till Lagrådet på remiss och föreslås sedan träda i kraft den 1 december 2025.

Fördelningen av ansvar inom förvaltningsorganisationen är en viktig del i att bedriva ett effektivt arbete mot välfärdskriminalitet. Det krävs särskild uppmärksamhet för att integrera tvärfunktionellt arbete med verksamheten i den ordinarie förvaltningen. Annorlunda uttryckt är tydligt bestämt och kommunicerat ansvar är en förutsättning för ett effektivt arbete mot välfärdskriminalitet och bedrägerier. ### Kartläggning av operativa verksamheter För att säkerställa att ansvar är tydliga inom förvaltningsorganisationen bör man inledningsvis göra en kartläggning av de operativa verksamheterna – eller förhoppningsvis gå igenom den redan befintliga kartläggningen. Vad man vill göra är att tydliggöra i vilken mån ansvar inom arbetet mot välfärdsbrottslighet och bedrägeri avviker från ordinarie verksamhetsansvar. Exempelvis om det finns tvärfunktionella ansvar för exempelvis leverantörsuppföljning eller rekryteringsprocesser.   Se till att ansvarsområden är tydligt dokumenterade och kommunicerade till berörda parter. Gå igenom samtliga aktiviteter och rutiner för att se till att ansvaret är tydligt etablerat.    ### Ansvarsmatris som verktyg En ansvarsmatris är ett praktiskt verktyg för att hantera den här frågan. Om man utgår från de utbetalningsområden som finns så kan man göra en mappning mot budgetansvariga, ansvariga för beslut om utbetalningar, ansvariga för betalningar, ansvariga för löpande kontroll och ansvariga för uppföljning. Med en bra mall får man en god översikt både per verksamhetsområde och uppdelat i underavdelningar och dylikt. Att sammanställa den här informationen behöver inte vara svårt, men det kan ändå vara en bra genväg att prata med kollegor på andra kommuner om hur informationen kan sammanställas eller vilka som bör involveras i arbetet. ### Kontakta Lantero För den som står i början av arbetet kan det vara värt att höra av sig till oss på Lantero. Vi hjälper gärna till med råd, stöd och våra perspektiv. I vårt verktyg mot välfärdsbrottslighet, FraudFinder, samlar vi material och erfarenheter. Dessutom är vi alltid intresserade av en levande dialog kring de här frågorna, för att kunna utveckla vår kunskap, våra perspektiv och vårt underlag kring välfärdskriminalitet och bedrägerier.