Blogg

Lanteros vd kommenterar i Dagens Industri den starka utvecklingen för visselblåsartjänster. Med anledning av den nya lagen har marknaden tagit ordentlig fart, vilket lär fortsätta under de kommande åren.  I artikeln berörs hur olika aktörer hanterar prissättningen på olika sätt, beroende på om affären bygger på systemlösningen eller på utredningstjänster. 

Den 20-21 oktober genomfördes Mötesplats Offentliga Affärer på Nackastrandsmässan i Nacka. Lantero deltog som utställare och med ett seminariepass. Intresset för visselblåsarfrågan är uppenbarligen stort. Många myndigheter och offentliga verksamheter arbetar just nu intensivt för att hantera de nya reglerna som kommer med den nya visselblåsarlagen i december. 

I en intervju i Dagens Nyheter berättar Projektledare Tina Bohlin om den nya visselblåsarstandarden och vilken betydelse den kan få i förhållande till den nya lagstiftningen på området.  Tina Bohlin berättar om den internationella samverkan kring att ta fram standarden, vilka verksamheter som berörs och hur man som organisation kan angripa frågan.  Bland annat beskriver hon hur arbetet blir enklare om man har arbetat med frågan sedan tidigare och redan har någon typ av lösning på plats. Hon beskriver också att standarden inte är direkt kopplad till viss lagstiftning, utan ska vara internationell och generell. Det är därför inte självklart att ett arbete utifrån standarden garanterar att man uppfyller lagkraven.  Tina Bohlin är också tydlig med betydelsen av att jobba med öppenheten i organisationskulturen för att folk ska våga uttala sig om missförhållanden.   

Dagens Medicin uppmärksammar i en artikel det faktum att en klar majoritet av landets regioner saknar visselblåsarsystem.  Konstaterandet görs med anledning av den kommande visselblåsarlagen, som gör visselblåsarsystem obligatoriska. 

Det finns en ny internationell standard för visselblåsarsystem, ISO 37002:2021. Standarden är vägledande och kommer lagom till att den nya EU-lagstiftningen på området träder ikraft i slutet av året.  En kommitté inom SIS har arbetat med standarden från ett svenskt perspektiv och Lantero har deltagit i kommittén.  Övergripande kan sägas att det är ett dokument som i möjligaste mån ska vara användbart för företag och organisationer i alla länder, oavsett lokal lagstiftning. Standarden syftar därför till att belysa olika perspektiv man behöver förhålla sig till och problemområden som aktualiseras i olika grad beroende på rådande förutsättningar. Standarden är mindre inriktad på att förhålla sig till specifik lagstiftning.  Från Lanteros perspektiv skulle standarden kunna ha varit tydligare kring informationssäkerhetsfrågor och tydligare belyst de risker som gäller interna ärendehandläggare, men täcker i stort in de flesta viktiga frågorna på området. 

Snart kommer den nya visselblåsarlagen. Intresset är stort, bl.a. för vad du som företagare ska göra för att på bästa sätt följa lagen och få största möjliga affärsnytta. Lantero bjöds in till ett webbseminarium med Nordea Private Banking för att dela med sig av tankar och erfarenheter. Resultatet ser du här uppdelat i tre korta filmer som var och en fokuserar på ett relevant område. Utan att gå in för djupt ger de dig en bra överblick över utmaningar och möjligheter.  Del ett: Vad innebär den nya visselblåsarlagen? https://www.youtube.com/watch?v=w58-_XqrSdA Del två: Visselblåsarprocessens fyra steg som du bör känna till. https://www.youtube.com/watch?v=jGb3C-pVwvc Del tre: Vilken typ av ärenden kan du förvänta dig och hur får du störst nytta av en visselblåsarkanal? https://www.youtube.com/watch?v=Uwd6-HbQEWo

När det nya visselblåsardirektivet implementeras i svensk lagstiftning föreslås att koncerner inte får dela rapporteringskanaler för dotterbolag med mer än 249 anställda. I en debattartikel i Dagens industri tar chefsjurister i ett antal stora svenska bolag upp frågan och kräver att förslaget ändras.  Argumentationen handlar om ökad byråkratisering och att det i själva verket finns större möjligheter till oberoende hantering om funktionen centraliseras.  Debattartikeln gör viktiga poänger och anlägger ett praktiskt perspektiv, där den nya lagstiftningen riskerar att skapa fler problem än den löser. Det är dock värt att fundera över var gränsen går för otillåten samordning. Om man exempelvis etablerar separata tekniska rapporteringslösningar så skulle samma handläggare kunna utreda ärenden för flera koncernbolag om uppdragen regleras genom separata avtal.  Vår bedömning är att förfarandet skulle vara fullt gångbart om det är en extern advokatbyrå som bemannar visselblåsarlösningen. Men frågan är om det inte också skulle vara gångbart med en intern förtroendegrupp på koncernhuvudkontoret. 

Förslaget för implementeringen av EU:s visselblåsardirektiv gick i mitten på april på lagrådsremiss. Förslaget lämnades "utan erinran" av Lagrådet och en färdig proposition kunde därför presenteras den 25 maj. (Läs mer här) Det är inga stora överraskningar i förslaget, men jämfört med den tidigare visselblåsarlagen (som nu ersätts) finns det en del förändringar. Mest påtagligt är att det blir obligatoriskt för organisationer med mer än 50 anställda att inrätta en visselblåsarkanal, inklusive en del specifika krav på hur rapportering ska kunna ske och vilken typ av oberoende som ska kunna säkras i hanteringen.  Även vad som betraktas som "visselblåsarärenden" förändras och breddas. En bärande formulering är att det ska finnas ett allmänintresse av att informationen kommer ut. Vad som är ett allmänintresse är inte helt klart, men övergripande sänks tröskeln för vad som ska kunna rapporteras, samtidigt som ambitionen är att få bort ärenden om enskildheter och mer fokusera på systematiska missförhållanden. Lagen träder enligt förslaget ikraft den 17 december. 

Den 20 maj 2021 genomförde arbetsmarknadsminister Eva Nordmark  en pressträff för att berätta om den kommande lagen kring stärkt skydd för visselblåsare. Det lagförslag som presenteras överensstämmer i stort med det EU direktiv och den svenska utredning som ligger till grund för lagen. De budskap som betonas i pressträffen är: - Meddelarskyddet som redan finns idag påverkas inte, den nya lagen kommer komplettera meddelarskyddet, samt ersätta den visselblåsarlag som finns idag. - Den nya lagen innebär att skyddet nu breddas till att gälla all verksamhet inom både offentlig och privat verksamhet. - Det blir tydligt för arbetsgivare att de har en skyldighet att göra det enkelt för sina medarbetare att anmäla samt att hantera de anmälningar som kommer in via interna visselblåsarkanaler, annars bryter de mot lagen. Skillnaden mot dagens visselblåsarlag beskrivs som en utökning från att tidigare omfattat endast skydd för visselblåsaren till att även omfatta en tydlig ordning kring hur visselblåsningar ska hanteras. Vad begreppet tydlig ordning kommer innebära framgår inte. Det nämns återkoppling, uppföljning och kontakt med visselblåsaren. Likaså nämns kravet på sekretess kring visselblåsaren. Men det nämns inget om kravet på oberoende och självständig utredning. Något som varit tydligt i direktivet och den svenska utredningen. Ta del av pressträffen här.

Offentliga verksamheter lägger ofta mycket tid och kraft på att sätta sig in i komplexa frågor för att kunna ställa relevanta krav vid upphandlingar. Trots att kostnaden för ett visselblåsarsystem i praktiken är ganska låg. Många missar att man kan avropa på ramavtal och därmed få hjälp med kravställningen.  Visselblåsarsystem har under flera år funnits med i flera ramavtal, genom Kammarkollegiet och SKR, men få har hittills utnyttjat möjligheten.  Redpill Linpro berättar mer på temat här. (engelska)