Blogg

Statistiken över uppklarandeprocenten för mutbrott är nedslående. Det rör sig ofta om resurskrävande utredningar där det är svårt att få någon att samarbeta med myndigheter då både givande och tagande av muta är brottsligt. Och med den information man får in är det inte ovanligt att saknas möjligheter att bygga vidare på utredningen. Andra ärenden tenderar vidare att upplevas som mer akuta och därför tar resurser från mututredningar. Fällande domar är något vanligare när det gäller trolöshet mot huvudman, vilket sätter fingret på betydelsen att mobilisera organisationerna själva i arbetet mot korruption, då man har helt andra möjligheter att skapa en gynnsam kultur och samla in observationer kring dylika missförhållanden. http://www.di.se/nyheter/fa-mutmisstankar-ger-fallande-domar/

Barclays banks vd James Staley utreds av brittiska myndigheter för att ha försökt ta reda på en visselblåsares identitet. Förutom att det är besvärande för en bank vars varumärke sedan tidigare svärtats av Libor-skandalen, är ärendet en tydlig illustration av de reflexer som slående ofta finns inom organisationer. Höga chefer tenderar gärna att vilja söka reda på källan snarare än att förutsättningslöst utvärdera obekväma uppgifter. Oavsett om man som organisation säger sig välkomna visselblåsares engagemang, behöver denna inställning backas upp med handling. Ett ärende av den här typen kommer att spä på den generella känslan av att visselblåsning inte kan bedrivas utan stora personliga risker. https://www.nytimes.com/2017/04/10/business/dealbook/barclays-jes-staley-whistleblower.html?_r=0

Upphandling är ett ständigt riskområde när det gäller korruption. Ett nytt fall i Falu kommun dras nu fram och det är bara att välkomna varje gång dessa ärenden uppmärksammas och utreds. Som så ofta är det en visselblåsare som tipsat om missförhållandena där enskilda företag fått uppdrag för stora belopp utan formell upphandling. Att det finns regler och rutiner räcker uppenbarligen inte. Kommunstyrelsens ordförande Susanne Norberg säger att "det är besvärande när vi brister i våra rutiner". Nu återstår att se vad som konkret händer för att minska risken för nya fall. https://inkopsradet.se/bransch/ovriga-tjanster/vi-har-tyvarr-inte-haft-koll/

Uppdrag granskning och TT uppmärksammar omfattande korruption kopplat till Bombardier. Kopplat till järnvägsmodernisering i Azerbajdzjan har man identifierat intrikata upplägg där pengar slussats genom nätverk av brevlådeföretag i skatteparadis. Affären har direkta kopplingar till den politiska makten i Ryssland. Som så ofta i dessa sammanhang är det offentlig verksamhet som står som köpare och privat som står som säljare – och givare av muta. Det Uppdrag granskning nu kan peka på är det svenska dotterbolagets direkta delaktighet i ett upplägg med vida internationella förgreningar. Stora västerländska företag är alltså direkt bidragande till en utstuderad kleptokrati som utarmar befolkningen till förmån för en liten korrupt elit. Siffror figurerar tidvis där tiotals procent av investeringar i infrastruktur i Ryssland bedöms försvinna i korruption. (Världsbanken uppskattade härom året siffran till 48 procent.) Att denna storskaliga stöld kläs i exempel är mycket välkommet. Till TeliaSonera läggs nu Bombardier. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-avslojanden-kring-bombardiers-misstankta-mutor-1

Korruptionsexperten Staffan Andersson diskuterar de många korruptionsärenden som synts i media på senare tid och hur de ska tolkas. Bland annat talar han om hur rena mutor inte är den dominerande formen av korruption, utan att det ofta handlar om maktmissbruk genom favorisering inom breda kontaktnät. Andersson beskriver revisionen som en ofta otillräcklig kontrollfunktion och även medierna som beroende av tips från individer inom verksamheterna. http://www.barometern.se/kalmar/korruption-mer-an-pengar-och-gavor/

Inga-Britt Ahlénius skriver i en debattartikel om de långtgående missförhållandena som fortfarande är högst närvarande i den kommunala förvaltningen i Göteborg. Att förvaltningen är extra utsatt för korruptionsrisker är välkänt, men Ahlénius pekar också på betydelsen av en svag reglering av den kommunala sektorn och hur verksamhet i bolagsform är grogrund för grava missförhållanden. Ahlénius anser att kommunallagen snarast bör ersättas och i väntan på det önskar hon att de kommunala bolagen läggs ner. https://www.gp.se/nyheter/debatt/kommunala-bolag-grogrund-f%C3%B6r-korruption-1.4148672

P1 Morgon intervjuar Karl-Henrik Grinnemo, en av läkarna som avslöjade Macchiariniaffären. Grinnemos historia bekräftar bilden av hur organisationer tenderar att reagera mot visselblåsare och hur tufft det kan vara att vara den som uppmärksammar problem. Mer eller mindre tydlig exkludering, diskriminering i det lilla, missgynnande, små signaler som indikerar att man inte är önskvärd. Även familjen blir drabbad. Grinnemo uppvisar också en inställning som är ganska typisk för visselblåsare i det att han inte ångrar sig, trots det obehag han utsattes för. Visselblåsare drivs nästan alltid av ett starkt rättspatos och ser inga alternativ till att uppmärksamma fel som de upptäckt. Både den allmänna rättskänslan och patienternas säkerhet krävde det och därmed blir det knappt ens fråga om ett val. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6621407

Kina etablerar ett nytt organ för att bekämpa korruption. President Xi Jinping har profilerat sig genom ett intensifierat arbete mot korruption. Samtidigt har det lika mycket sett ut som ett nytt verktyg för konsolidering av makt. Korruptionen är tydligt djupgående och även om det är välkommet att extra flagranta övertramp uppmärksammas och beivras, så är det svårt att känna någon starkare förhoppning att detta skulle innebära något tydligt skifte i Kina. Högprofilerade fall med avsatta toppar har ofta känts som utrensningar av möjliga utmanare till Xi. Och på lokalnivå må ruttna ägg ha försvunnit, men de grundläggande problemen med strukturer som göder korruptionen, lämnas intakta. Att börja våga ta steg mot demokrati skulle vara betydligt mer övertygande. http://www.epochtimes.se/nytt-organ-att-bekampa-korruption-kina-rullas-ut-2018/

Professor emeritus Anders Törnvall kom nyss ut med en ny bok, Korruptionens vägar. Törnvall har bland annat forskat kring korruption och ställer en rad obekväma frågor som sätter förment harmlösa företeelser i blixtbelysning. Att ett land som Sverige återkommande ser barn till ministrar så småningom själva bli ministrar är ett illavarslande tecken. Törnvall pekar på "hjälp att få in en fot" och sociala kontakter som klara grundstenar i ett korrupt handlingsmönster, som håller sämre försänkta individer utanför. Om det så gäller politiken eller universitetsvärlden. Ett verktyg som gör denna nepotism möjlig är en ökad användning av anställningskriterier som "social kompetens", som är vaga nog för att göra rekryteringen godtycklig. http://www.dagensjuridik.se/2016/12/professor-om-sofistikerad-korruption-varfor-dyker-politikers-barn-upp-pa-hoga-befattningar

En ny uppförandekod för riksdagsledamöter kommer att börja gälla vid årsskiftet. Koden behandlar bland annat jäv, mutor och gåvor. Tanken är att minska risken för att riksdagsuppdraget används för personlig vinning. Exempelvis kommer man som ledamot att behöva lämna in mottagna gåvor till riksdagen och redovisa större skulder. Initiativet kommer från Europarådets antikorruptionsorgan Greco och följer en generell trend i samhället där både myndigheter, företag och organisationer söker nya vägar att öka transparensen och komma tillrätta med korruptionen - i stort och smått. Som medborgare är det lätt att applådera initiativet. Det är tydligt att vi i Sverige har en skev självbild när vi betraktar oss som i princip förskonade från värre korruptionsproblem. Skandalerna runt såväl större privata företag som offentligägda dito har duggat tätt de senaste åren, och turerna kring rekryteringen inom Riksrevisionen senast var en speciellt distinkt näsknäpp för den svenska självbilden. Det är värt att konstatera att det redan sedan tidigare har funnits regler på plats, men det är uppenbart att uppdraget som riksdagsledamot bör omgärdas av särskilt långtgående regler givet de uppenbara riskerna kring utövandet av offentlig makt. https://riksdagen.se/sv/aktuellt/2016/dec/16/ny-uppforandekod-for-riksdagsledamoter/