Blogg

Kan inbjudan till Nobelfesten vara en muta? Frågan aktualiseras i och med helgens festligheter där många svenska och internationella företag finns representerade. Festens speciella status och exklusivitet gör en inbjudan till en exklusiv gåva som i vissa sammanhang är okontroversiell, men i andra kan vara klart tveksam. Thorsten Cars, tidigare ordförande för Institutet Mot Mutor menar att en tydlig skiljelinje ofta är om inbjudan ställts till en individ personligen - exempelvis en inköpschef eller vd - eller till företaget att disponera fritt. http://www.expressen.se/dinapengar/inbjudan-till-nobelfest-kan-vara-en-muta/

Åklagare utreder eventuella oegentligheter i samband med Brasiliens köp av JAS Gripen. Förutom påstådda betalningar av mutor från Saab utreder åklagaren tidigare presidenten Lula da Silva för korruption. Även svenske statsministern Löfvén omnämns i utredningen. Som ett nytt fall i raden av svenska storbolag som anklagas för korruption, stärker detta bilden av ett Sverige med en skev självuppfattning om moralisk resning och rena affärsmetoder. http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/jas-aff%C3%A4ren-lula-misst%C3%A4nks-f%C3%B6r-korruption-1.4031905

Vid en konferens om upphandling nyligen diskuterades den nya lagen om offentlig upphandling och frånvaron av jävsförbud. Frågan är intressant för att jäv redan täcks in av annan lagstiftning, men samtidigt förtjänar extra uppmärksamhet för att myndigheters möte med privata aktörer vid upphandling är en klassisk grogrund för korruption. Maria Gil vid Riksbanken, med mycket praktisk erfarenhet på området, pekade speciellt på vänskapsrelationer som en speciell riskfaktor, medan Daniel Johansson på Vinge anlade ett mer teoretiskt perspektiv och menade att något uttryckligt förbud inte är nödvändigt eller önskvärt. Att frågan diskuteras skapar förstås förutsättningar för en praxis där man utifrån givna regler förmår möta de risker som finns. Att synliggöra riskerna och regelmässigt belysa processerna är exempelvis mer en fråga om arbetssätt och rutiner, och kan åstadkommas utan utbyggd lagstiftning. Vad man vidare kan önska sig är ytterligare belysning av tveksamma fall som uppdagas, med kännbara konsekvenser för inblandade parter. Att inblandade personer kommer undan med lindriga påföljder riskerar istället att förvärra läget och sprida en känsla av att "alla gör så". http://upphandling24.se/inget-javforbud-nya-lou/

Amerikanska myndigheter utreder sedan ett tag Ericsson för mutor och korruption i Grekland och Asien. För närvarande ligger fokus i utredningen på Ericssons affärer med Telia-ägda Turkcell. Att en grekisk åklagare delgivit sju Ericsson-anställda misstanke om korruptionsbrott är en tydlig illustration av behovet av en förändrad självbild bland svenskar och svenska bolag. Inte minst kan det finnas anledning att titta på i vilken mån den gamla, nära och produktiva relationen med det före detta svenska telefonimonopolet har blivit (eller länge har varit) en grogrund för ett osunt affärsklimat. http://www.expressen.se/dinapengar/ericssons-affarer-med-telia-granskas/

Uppdrag granskning uppmärksammade ett fall där en verksamhetschef inom socialförvaltningen i Göteborg har köpt boendeplatser av ett privat bolag, Hero, för att sedan rekryteras till posten som operativ chef i bolaget. I en utredning av turerna som gjorts av en extern jurist beskrivs delar av avtalet som gynnande av viss leverantör. Ärendet påminner om den speciella roll och utsatthet offentligfinansierade verksamheter har när det kommer till korruption. Vidare blir det en påminnelse om tidigare uppmärksammade turer med kommunaltjänstemän i just Göteborg. Nu ligger ärendet hos Riksenheten mot korruption. Förhoppningsvis får ärendet stor uppmärksamhet och blir en påminnelse för anställda i riskposition och en ordentlig spark i baken på Göteborgs kommun (och andra) att ta tag i korruptionsrisker på ett mer grundligt sätt. För det har uppenbarligen inte gjorts ännu. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/kommunchef-misst%C3%A4nks-f%C3%B6r-korruption-1.3937182

Tidigare Uefa-presidenten Lennart Johansson startar en stiftelse som syftar till minskad korruption inom fotbollen. Förhoppningen är att få till stånd förändrade attityder inom en sport som alltmer förknippats med mutor och ljusskygga överenskommelser. http://www.fotbollskanalen.se/sverige/tv-lennart-johansson-startar-stiftelse-mot-korruption/

Den stridbare Per Kornhall har kommit med en ny bok om korruptionen i Sverige. Återigen tecknas bilden av en verklighet som rimmar illa med den svenska självbilden. Den svenska korruptionen är väl spridd och har ofta karaktären av små vardagligheter som vi inte fäster så mycket avseende vid. Likafullt är det ofta fråga om principiellt solklara övertramp som vi generellt borde uppmärksamma mer för att inte ytterligare normalisera missförhållandena. http://www.leopardforlag.se/bok/korruption-i-sverige/

Drygt 45 000 anställda vid myndigheter och a-kassor har svarat på frågor i Brå:s nya undersökning om mutor. Upphandlare är föga förvånande en speciellt utsatt yrkesgrupp, där man som individ sitter på ett mandat som representerar stora värden. Förutom mutor så är det vanligt förekommande med olika typer av hot och liknande påverkan. Projektledare Johanna Skinnari poängterar betydelsen av att bygga upp interna strukturer där den anställda kan få stöd. Bilden av ett Sverige som är förskonat från korruption får sig här ytterligare en törn. http://inkopsradet.se/juridik/korruption/manga-forsoker-paverka-upphandlare/ Hela rapporten finns på: http://bra.se/download/18.3c6dfe1e15691e1603e6093a/1473246912101/2016_13_Otillaten_paverkan_mot_myndighetspersoner.pdf

Korruptionsskandaler vid KI och Riksrevisionen slår mot den svenska självbilden. Institutioner med ett exceptionellt anseende och ett speciellt ansvar har drabbats på ett sätt som få hade förväntat sig. Idén om Sverige som exceptionellt i korruptionshänseende har fått sig en rejäl törn. Diskussion i P1 med korruptionsexperten Louise Brown. Börjar omkring 5 minuter in i programmet. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/776666?programid=4058

Ett nytt fall av en stor belöning som betalats ut till en visselblåsare från den amerikanska finansiella tillsynsmyndigheten. För att skydda visselblåsaren är myndigheten mycket knapphändig med information, både vad gäller visselblåsaren själv och vilken organisation det uppdagade bedrägeriet härrör till. Myndigheten konstaterar att den är beroende av information från insidan för att kunna utreda den här typen av ärenden och det är troligt att samma typ av förfarande skulle kunna vara framgångsrikt även i Sverige. Man kan hoppas att finansbranschen generellt ska bli mer benägna att inrätta bra system för intern rapportering, vilket sällan görs då tillämpliga regler i dagsläget är mycket vagt skrivna. http://www.di.se/artiklar/2016/8/31/visselblasare-belonas-med-188-miljoner-kronor/