Blogg

Lantero håller i ett seminarium under årets Almedalsvecka. Tillsammans med Offentliga Affärer kommer Lantero att arrangera en paneldebatt om hur man bygger tillit i organisationer och vilken roll visselblåsarsystem spelar i ett sådant arbete. Temat aktualiseras av Kammarkollegiets nya ramavtal om Informationsförsörjning och den nya lagstiftning EU har annonserat. Datum: 2 juli 2018 Tid: 13.00 Plats: Strandvägen 4, Visby

EU föreslår en ny lag för att skydda visselblåsare. Alla företag med mer än 50 anställda eller omsättning över 10 miljoner euro måste enligt förslaget ha ett visselblåsarsystem. Detsamma gäller för kommuner eller motsvarande med mer än 10 000 invånare. Kortfattat om kraven från EU:s pressmeddelande på temat: - Clear reporting channels, within and outside of the organisation, ensuring confidentiality; - A three tier reporting system of: - Internal reporting channels; - Reporting to competent authorities – if internal channels do not work or could not reasonably be expected to work (for example where the use of internal channels could jeopardise the effectiveness of investigative actions by the authorities responsible); - Public/media reporting – if no appropriate action is taken after reporting through other channels, or in case of imminent or clear danger to the public interest or irreversible damage; - Feedback obligations for authorities and companies, who will have to respond and follow-up to the whistleblowers' reports within 3 months for internal reporting channels; - Prevention of retaliation and effective protection: all forms of retaliation are forbidden and should be sanctioned. If a whistleblower suffers retaliation, he or she should have access to free advice and adequate remedies (for example measures to stop workplace harassment or prevent dismissal). The burden of proof will be reversed in such cases, so that the person or organisation must prove that they are not acting in retaliation against the whistleblower. Whistleblowers will also be protected in judicial proceedings, in particular through an exemption from liability for disclosing the information.

Vi är i en bransch där hantering av känslig information är central. Därför har vi intresserat följt turerna kring Facebooks hantering av användaruppgifter, men förvånas samtidigt över att så lite intresse riktats mot CLOUD Act. Amerikanska myndigheter har i vissa lägen rätt att begära ut information från amerikanska företag och CLOUD Act gör detta möjligt även om informationen lagras i andra länder. Tidigare har till exempel Microsoft kunnat vägra att lämna ut information med hänvisning till att servrarna står på Irland. Med den nyss antagna CLOUD Act försvinner den möjligheten. En större myndighet hörde nyligen av sig till oss och ville försäkra sig om att vi inte byggde våra tjänster på amerikanska molnlösningar, då den typen av lösningar inte längre är ett alternativ för dem just med hänvisning till CLOUD Act. Vi arbetar med svenska lösningar och lagring i Sverige, men utvecklingen väcker flera frågor. Hur påverkar detta hur myndigheter ser på molntjänster från Microsoft, Google eller Amazon? Hur kommer svenska företag med skyddsvärda affärshemligheter att agera? Hur går CLOUD Act ihop med GDPR som träder i kraft i vår? Kommer amerikanska staten att skriva på ett personuppgiftsbiträdesavtal då de tvingar till sig personuppgiftsansvariges data? 😊 Många frågor. Har någon svaren?

Lanteros vd Petter Tiger skriver tillsammans med advokat Fredrik Sarman på svd.se om #metoo-kampanjen och hur man kan omsätta engagemanget i handling. https://www.svd.se/vad-gor-vi-med-var-ilska-efter-metoo/i/senaste

Vatikanen höll under sommaren en internationell debatt om korruption och i slutdokumentet efter denna debatt lanseras nu ett nätverk mot korruption. Med tanke på påvens och Vatikanens status, och dess förankring i lokalsamhällen runt om i världen, är det både välkommet och naturligt att betona detta arbete genom formalisering i fastare strukturer. Arbetet ska påbörjas i september. I kommentarerna kring initiativet kan man ana spår av självrannsakan och en vilja att även göra upp med en kultur av kotterier och tendenser att hålla varandra om ryggen. Om dessa antydningar omsätts i faktisk handling är något viktigt på väg att hända och arbetet mot korruption i övrigt civilsamhälle och näringsliv skulle få en helt annan legitimitet. http://sv.radiovaticana.va/news/2017/08/03/heliga_stolen_ett_nytt_globalt_n%C3%A4tverk_mot_korruption_skapas/1328601

Bangladesh har i undersökningar utmärkt sig som ett av världens mest korrumperade länder. När en tipstelefon nyligen upprättades för att ta in tips om korruption, kom 75 000 ärenden in på bara en vecka. Även om 200 bedömts som allvarliga så visar det ändå på ett stort undertryckt behov och ett steg i rätt riktning att upprätta kanalen. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article25548140.ab

Professor Bo Rotstein diskuterar EU:s legitimitet och dess koppling till bland annat korruption och rättsstatens principer. Han presenterar fyra förslag för att öka legitimiteten bland medborgarna. http://www.dn.se/debatt/fyra-forslag-for-att-oka-eus-folkliga-legitimitet/

En tidigare anställd vid Landstinget i Uppsala län begärde mutor från byggentreprenörer i samband med att han ansvarade för byggprojekt. När han nu döms har åklagaren kunnat luta sig mot bevisning där mannen ställt uttryckliga krav per mejl. Det kan tyckas uppmuntrande att mannen agerat så klumpigt och lämnat så tydliga spår efter sig. Samtidigt skrämmer det att man som tjänsteman kan betrakta det som så trivialt att han inte bemödar sig mer om att dölja sitt beteende. Uppenbarligen saknas det något väsentligt i kulturen inom landstinget, samtidigt som det är troligt att det för varje upptäckt fall finns många som aldrig upptäcks. I Uppsala och i andra landsting. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6714282

Bisysslor är en riskfaktor och en grogrund för korruption när det gäller tjänstemän inom det offentliga. I ett uppmärksammat fall inom Lidingö stad har uppenbara överträdelser uppdagats och förvaltningen kommer framöver att vara tydligare med att bisysslor och potentiella intressekonflikter redovisas. I detta fall var det ett anonymt tips som ledde till att ärendet uppdagades. Som vi återkommande ser är anonymitet ofta en förutsättning för att anställda ska våga peka på missförhållanden. Och i vissa fall behövs inte ens något speciellt visselblåsarsystem, utan ett vanligt brev fungerar utmärkt. https://inkopsradet.se/juridik/korruption/bisysslor-blaser-upp-risken-for-jav/

Sorgliga exempel på hur medarbetare inom Stockholms läns landsting och Karolinska institutet lyckats kringgå regler för upphandlingar, direktupphandlingsgränser har överstigit och uppdrag har gått till verksamheter med kopplingar till upphandlande tjänstemän. Vidare är det beklämmande att den typen av missförhållanden kan uppmärksammas och sedan ändå tillåtas fortgå under närmare ett år. Kulturen i verksamheterna bör ses över liksom formerna för rapportering och uppföljning av missförhållanden. https://inkopsradet.se/juridik/korruption/satte-egenintresset-i-forsta-rummet/