Blogg

Inköpsrådet kommenterar i en artikel förslaget till nya EU-regler om visselblåsarskydd. I vanlig ordning är det ett något ensidigt fokus på visselblåsaren, snarare än mer övergripande om hur man stimulerar till att uppmärksamma och åtgärda missförhållanden i en bredare bemärkelse. Intrycket är också en något yrvaken inställning till frågan från den ansvariga kommissionäen Věra Jourová. https://inkopsradet.se/juridik/starkt-skydd-for-mer-visselblas/

EU-kommissionen föreslår ny lagstiftning för att bättre skydda visselblåsare och möjliggöra rapportering av missförhållanden. Inte minst tar förslaget fasta på möjligheten att rapportera inom organisationer, att det ska finnas anonyma och seriösa kanaler. Men vidare är tanken att skapa utökat skydd mot repressalier och negativ särbehandling. Förslaget gör också kopplingen mellan företagsinterna anmälningar, rapportering till myndigheter samt meddelarskydd kopplat till kontakter med journalister, där logiken är att man som anställd ska kunna förvänta sig att organisationer tar tag i problem som uppmärksammas. Förslaget innebär att företag med mer än 50 anställda eller en omsättning på över 10 miljoner euro kommer att behöva inrätta oberoende visselblåsarkanaler. Det gäller också kommuner, landsting och motsvarande med mer än 10 000 invånare. Lagstiftningen föreslås tvinga företag att svara eller agera på tips som kommer in. Dessutom etableras nya regler kopplat till repressalier där man bland annat vänder på bevisbördan och ställer krav på företag att bevisa att anställda som rapporterat om missförhållanden inte varit föremål för negativ särbehandling. Förslaget bygger på den rekommendation på området som utfärdades 2014. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-19-1604_en.htm

Alltid intressante professor Claes Sandgren kommenterar svenskt och internationellt arbete mot korruption, mot bakgrund av domen i fallet med Telias mutaffärer i Uzbekistan. En intressant poäng är hur otillräcklig europeisk rättsskipning kompletteras av den något udda utvecklingen att amerikanskt rättsväsende lagför europeiska företag för deras förehavanden i Asien. En utveckling som Sandgren i stort välkomnar som gynnsam för Sverige, då vi som liten nation gynnas av att spelreglerna följs. Sandgren menar att vi har otillräcklig förmåga inom åklagarväsendet, både med avseende på resurser och handlingsutrymme. Det känns som en något förlåtande tolkning i förhållande till Telia-domen, som han beskriver som en besk kritik av åklagaren. Andra poänger han gör är att revisorerna bör axla det ansvar de redan har och att skyddet för visselblåsare borde stärkas. Här är det enkelt att hålla med. https://www.svd.se/sverige-bor-ta-efter-usas-tuffa-tag-mot-korruption

Journalistförbundet går ut i en debattartikel och kritiserar EU:s nya visselblåsardirektiv. Hållningen verkar dock mer inriktad på att skydda journalistikens roll än att komma åt missförhållanden på kort och lång sikt. Journalistförbundet tar upp tre punkter: * Att den nya svenska lagstiftningen från 2017 kan behöva ses över och ändras. Med tanke på att lagstiftningen missade centrala punkter i den aktuella utredningen, blev lagstiftningen mest en tandlös pappersprodukt, som varken uppmuntrar till visselblåsning eller skyddar visselblåsare. Istället är den inriktad på skadestånd om man som visselblåsare blivit bestraffad av sin arbetsgivare. * Det föreslagna obligatoriet med visselblåsarsystem. Journalistförbundet ser en risk med att anställda uppmanas att i första hand lämna information till det interna rapporteringssystemet. Detta är en smått obegriplig invändning då organisationer rimligen bör uppmana anställda att uppmärksamma problem internt så att de kan åtgärdas. Alternativet vore att alltid låta problem växa tills de förtjänar att hängas ut i pressen. * Att offentliga verksamheter ska tumma på offentlighetsprincipen för att skydda uppgiftslämnare i visselblåsarsystem anses vara ett övertramp i en viktig principfråga. Det är ett återkommande problem för offentliga verksamheter att de på grund av offentlighetsprincipen inte självklart kan garantera anonymitet för visselblåsaren och skydd för den utpekade när man sätter upp visselblåsarrutiner. Sådant skydd är en förutsättning för att visselblåsare och anställda i gemen ska kunna känna ett fullständigt förtroende för ett visselblåsarsystem. Att på den punkten göra avsteg från offentlighetsprincipen är knappast ett grundskott mot öppenheten, då det rör sig om anonyma tips. En organisation som sopar sådana tips under mattan riskerar förstås bara att tipsaren i nästa steg går till media. Sammantaget känns debattartikeln missriktad och ganska okunnig. https://www.journalisten.se/debatt/eu-direktiver-riskerar-visseblasarfunktionen

DN, Der Spiegel och nederländska NRC Handelsblad har gjort en gemensam undersökning där de tagit del av stora mängder interna dokument och utsagor från visselblåsare. Undersökningen rör lagbrott i samband med upphandling av kraftverk. Trots att visselblåsarna informerat chefer internt och att det finns gott om bevisning, väljer Vattenfall att lägga locket på och hävdar att en intern undersökning - vilken verifierats av en extern revisor - visar att inga lagbrott begåtts. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/misstankt-lagbrott-inom-vattenfall-ska-ha-tystats-ned

Professor Hans Lind skriver i Dagens Samhälle om offentlig upphandling och vad som vore önskvärt för att åstadkomma långsiktigt gynnsamma effekter. Eftersom offentliga upphandlingar är en bra grogrund för korruption så är ofta svaret att minimera kontakten med branschaktörer. Detta sker dock till priset av andra nackdelar. Bland annat kan ett ensidigt fokus på upphandlingsdokumentaiton, snarare än kvalitativa utvärderingar av leverantörerna, leda till att mindre seriösa aktörer gynnas. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/kunskap-och-transparens-ger-battre-upphandlingar-25845

Tidigare uppmärksammade korruptionsmisstankar inom Luleå kommun, samt det stärkta förebyggande inom kommunen lyfts fram i regional media. Bland annat den lösning Lantero tillhandahåller tillsammans med PwC för mottagning och utredning av rapporter om misstänkta missförhållanden. https://www.nsd.se/nyheter/lulea/lulea-skarper-policy-mot-mutor-nm5013190.aspx

Konkurrensverket har genomfört en korruptionsenkät. Bygg/anläggning och offentliga upphandlingar sticker föga förvånande ut som speciellt besvärliga. Pikant i sammanhanget är att Konkurrensverket i september uppmärksammades i Dagens Industri angående sin egen upphandling av visselblåsarsystem, som inte skedde enligt de egna rekommendationerna. https://inkopsradet.se/bransch/samhallsbyggnad/dags-att-bygga-bort-osunt-beteende/ https://www.di.se/nyheter/kkv-kopte-visselblasarsystem-utan-offentlig-upphandling/

I en krönika i Norran skriver Joakim Broman om en rad uppseendeväckande övertramp hos Svenska kraftnät. Han argumenterar att tidigare myndighetsskandaler uppenbarligen inte lett till nödvändiga insikter och förändringar inom den offentliga sektorn, som uppvisar ett illavarslande förhållningssätt till de risker som finns. https://www.norran.se/asikter/kronikor/har-vi-lart-oss-nagot-efter-transportstyrelsen/

Den 7 februari håller Lantero ett event i Köpenhamn tillsammans med den danska advokatbyrån Lund Elmer Sandager. Vi kommer att prata om utvecklingen inom visselblåsning och lösningar inom förebyggande och reaktivt arbete. Läs mer på https://lnkd.in/gjbV4W5