Blogg

Drygt 45 000 anställda vid myndigheter och a-kassor har svarat på frågor i Brå:s nya undersökning om mutor. Upphandlare är föga förvånande en speciellt utsatt yrkesgrupp, där man som individ sitter på ett mandat som representerar stora värden. Förutom mutor så är det vanligt förekommande med olika typer av hot och liknande påverkan. Projektledare Johanna Skinnari poängterar betydelsen av att bygga upp interna strukturer där den anställda kan få stöd. Bilden av ett Sverige som är förskonat från korruption får sig här ytterligare en törn. http://inkopsradet.se/juridik/korruption/manga-forsoker-paverka-upphandlare/ Hela rapporten finns på: http://bra.se/download/18.3c6dfe1e15691e1603e6093a/1473246912101/2016_13_Otillaten_paverkan_mot_myndighetspersoner.pdf

Den stridbare Per Kornhall har kommit med en ny bok om korruptionen i Sverige. Återigen tecknas bilden av en verklighet som rimmar illa med den svenska självbilden. Den svenska korruptionen är väl spridd och har ofta karaktären av små vardagligheter som vi inte fäster så mycket avseende vid. Likafullt är det ofta fråga om principiellt solklara övertramp som vi generellt borde uppmärksamma mer för att inte ytterligare normalisera missförhållandena. http://www.leopardforlag.se/bok/korruption-i-sverige/

Korruptionsskandaler vid KI och Riksrevisionen slår mot den svenska självbilden. Institutioner med ett exceptionellt anseende och ett speciellt ansvar har drabbats på ett sätt som få hade förväntat sig. Idén om Sverige som exceptionellt i korruptionshänseende har fått sig en rejäl törn. Diskussion i P1 med korruptionsexperten Louise Brown. Börjar omkring 5 minuter in i programmet. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/776666?programid=4058

Ett nytt fall av en stor belöning som betalats ut till en visselblåsare från den amerikanska finansiella tillsynsmyndigheten. För att skydda visselblåsaren är myndigheten mycket knapphändig med information, både vad gäller visselblåsaren själv och vilken organisation det uppdagade bedrägeriet härrör till. Myndigheten konstaterar att den är beroende av information från insidan för att kunna utreda den här typen av ärenden och det är troligt att samma typ av förfarande skulle kunna vara framgångsrikt även i Sverige. Man kan hoppas att finansbranschen generellt ska bli mer benägna att inrätta bra system för intern rapportering, vilket sällan görs då tillämpliga regler i dagsläget är mycket vagt skrivna. http://www.di.se/artiklar/2016/8/31/visselblasare-belonas-med-188-miljoner-kronor/

De visselblåsare som avslöjade Paolo Macchiarinis fusk och fejkade forskningsresultat fick ett pris av Svensk kirurgisk förening för sina insatser. I prismotiveringen understryks det betydande civilkurage som de larmande läkarna visat. Då Karolinska institutet ställt sig bakom Macchiarini kom kampen att bli långt tuffare och mer påfrestande än visselblåsarna hade trott - vilket ofta är fallet när man vågar påtala problem. De kommenterar processen med att man som visselblåsare har anledning att tänka sig för innan man ger sig in i den typen av process, att man gör klokt i att vara mer än en person och att det hade varit ännu tuffare utan det stöd de fått från facket. http://www.sydsvenskan.se/2016-08-24/visselblasande-lakare-fick-pris

Lanteros vd citeras om utvecklingen kring visselblåsning och branschen för stödsystem. http://nordic.businessinsider.com/sweden-is-one-of-the-worlds-least-corrupt-countries--but-whistleblowing-is-skyrocketing-and-the-industry-sees-an-opportunity-2016-7

I en ny bok om korruptionen i Sverige problematiserar Andreas Bergh, Gissur Erlingsson, Mats Sjölin och Richard Öhrvall frågan och utmanar bilden från återkommande undersökningar att Sverige är relativt förskonat från korruption. Boken är en gedigen genomgång som kombinerar empiriska studier med aktuell forskning. En aspekt är att undersökningar ofta utgår från uppfattningar av korruption. Vidare finns det större acceptans för vissa typer av missförhållanden, som i vissa fall borde anses nog så allvarliga. Sammantaget framstår det som angeläget att stärka arbetet mot korruption och inte låta sig nöja med uppfattningen att det troligen är värre i andra länder. http://www.nordicacademicpress.com/bok/a-clean-house/

Strukturerna i Finland liknar till stor del de svenska när det gäller offentlig förvaltning och motsvarande idéer om ansvar och öppenhet råder i de båda länderna. I den bifogade artikeln diskuteras hur bolagisering av offentlig verksamhet ökar riskerna för korruption, då öppenheten minskar. Resonemangen kan i många fall appliceras på svenska förhållanden. Som ofta annars har vi mycket att lära av varandra och gör klokt i att ta intryck av varandras erfarenheter. http://online.sydin.fi/Artikel/Visa/111673

Den ryska friidrottaren Julia Stepanova hjälpte till att avslöja ett omfattande statligt dopningsprogram i Ryssland. Hon lever nu under skyddad identitet i Nordamerika. Nu har uppgifter kommit om att hon fått sitt konto på internationella antidopningsbyrån Wada hackat. Det är en tydlig indikation på att hotbilden mot henne är konkret, vilket bekräftar ett tydligt mönster kring visselblåsare. http://www.vk.se/1788919/cyberattack-mot-rysk-visselblasare-2

DN har under några veckor granskat Riksrevisionen. En besvärande känsla börjar framträda att det inte rör sig om enskildheter utan en utbredd kultur där personliga relationer på olika sätt tillåtits påverka arbetssätt och beslut. En riksrevisor som gått in och påverkat beslutet i ett ärende där han själv varit inblandad, chefer som har underhandskontakt med granskade parter över huvudet på ansvarig revisor, utnämnanden i strid med anställningsregler, oförklarade lönediskrepenser vid anställning av riksrevisorers personliga bekanta, med mera. Att man utöver detta inte inser riksrevisionens speciella status och känslighet när det gäller korruptionsfrågor gör det än mer beklämmande. Det kan vara riktigt att hänvisa till kommande process i KU, men en riksrevisor borde hålla sig för god för att ändra sig i fråga om sakförhållanden. Sammanfattning av hittillsvarande turer på: http://www.dn.se/om/dn-granskar-riksrevisionen/