Blogg

De visselblåsare som avslöjade Paolo Macchiarinis fusk och fejkade forskningsresultat fick ett pris av Svensk kirurgisk förening för sina insatser. I prismotiveringen understryks det betydande civilkurage som de larmande läkarna visat. Då Karolinska institutet ställt sig bakom Macchiarini kom kampen att bli långt tuffare och mer påfrestande än visselblåsarna hade trott - vilket ofta är fallet när man vågar påtala problem. De kommenterar processen med att man som visselblåsare har anledning att tänka sig för innan man ger sig in i den typen av process, att man gör klokt i att vara mer än en person och att det hade varit ännu tuffare utan det stöd de fått från facket. http://www.sydsvenskan.se/2016-08-24/visselblasande-lakare-fick-pris

I en ny bok om korruptionen i Sverige problematiserar Andreas Bergh, Gissur Erlingsson, Mats Sjölin och Richard Öhrvall frågan och utmanar bilden från återkommande undersökningar att Sverige är relativt förskonat från korruption. Boken är en gedigen genomgång som kombinerar empiriska studier med aktuell forskning. En aspekt är att undersökningar ofta utgår från uppfattningar av korruption. Vidare finns det större acceptans för vissa typer av missförhållanden, som i vissa fall borde anses nog så allvarliga. Sammantaget framstår det som angeläget att stärka arbetet mot korruption och inte låta sig nöja med uppfattningen att det troligen är värre i andra länder. http://www.nordicacademicpress.com/bok/a-clean-house/

Lanteros vd citeras om utvecklingen kring visselblåsning och branschen för stödsystem. http://nordic.businessinsider.com/sweden-is-one-of-the-worlds-least-corrupt-countries--but-whistleblowing-is-skyrocketing-and-the-industry-sees-an-opportunity-2016-7

Den ryska friidrottaren Julia Stepanova hjälpte till att avslöja ett omfattande statligt dopningsprogram i Ryssland. Hon lever nu under skyddad identitet i Nordamerika. Nu har uppgifter kommit om att hon fått sitt konto på internationella antidopningsbyrån Wada hackat. Det är en tydlig indikation på att hotbilden mot henne är konkret, vilket bekräftar ett tydligt mönster kring visselblåsare. http://www.vk.se/1788919/cyberattack-mot-rysk-visselblasare-2

Strukturerna i Finland liknar till stor del de svenska när det gäller offentlig förvaltning och motsvarande idéer om ansvar och öppenhet råder i de båda länderna. I den bifogade artikeln diskuteras hur bolagisering av offentlig verksamhet ökar riskerna för korruption, då öppenheten minskar. Resonemangen kan i många fall appliceras på svenska förhållanden. Som ofta annars har vi mycket att lära av varandra och gör klokt i att ta intryck av varandras erfarenheter. http://online.sydin.fi/Artikel/Visa/111673

Förra onsdagen debatterades visselblåsarskydd i Europaparlamentet, aktualiserat av bland anant panamadokumenten och Luxleaks. En aktuell fråga är det nya Privacy shield-avtalet, efter att Safe harbour dito ogiltigförklarats i efterdyningarna av Edward Snowdens avslöjanden. Domen mot Antoine Deltour engagerar också många parlamentsledamöter och från många håll reses det krav på ny visselblåsarlagstiftning på EU-nivå, då nuvarande skyddsklausuler anses otillräckliga. Se debatten på: http://www.europarl.europa.eu/plenary/sv/debate-details.html?date=20160706&detailBy=date (20.54-21.45)

DN har under några veckor granskat Riksrevisionen. En besvärande känsla börjar framträda att det inte rör sig om enskildheter utan en utbredd kultur där personliga relationer på olika sätt tillåtits påverka arbetssätt och beslut. En riksrevisor som gått in och påverkat beslutet i ett ärende där han själv varit inblandad, chefer som har underhandskontakt med granskade parter över huvudet på ansvarig revisor, utnämnanden i strid med anställningsregler, oförklarade lönediskrepenser vid anställning av riksrevisorers personliga bekanta, med mera. Att man utöver detta inte inser riksrevisionens speciella status och känslighet när det gäller korruptionsfrågor gör det än mer beklämmande. Det kan vara riktigt att hänvisa till kommande process i KU, men en riksrevisor borde hålla sig för god för att ändra sig i fråga om sakförhållanden. Sammanfattning av hittillsvarande turer på: http://www.dn.se/om/dn-granskar-riksrevisionen/

Visselblåsningen som trend uppmärksammas av Business Insider. Ökande antal anmälningar om mutbrott, företagens intresse för rapporteringssystem och nya affärsinitiativ tas upp i artikeln. http://nordic.businessinsider.com/sweden-is-one-of-the-worlds-least-corrupt-countries--but-whistleblowing-is-skyrocketing-and-the-industry-sees-an-opportunity-2016-7/

Partier i riksdagen och Europaparlamentet måste för andra året redovisa var de får sina pengar ifrån. Ett bra steg mot ökad öppenhet och ett naturligt sätt att begränsa korruptionsriskerna. Lagen kom efter kritik från EU och innebär att det parti som tar emot anonyma bidrag riskerar att förlora sina statliga stöd. En uppenbar lucka i lagstiftningen är dock att det fortfarande är möjligt att utan sanktioner ta in bidrag via lokalorganisationer. Ska bli spännande att följa utvecklingen och se om lagen så småningom kan behöva skärpas. https://www.gp.se/nyheter/sverige/s-och-sd-f%C3%A5r-mest-pengar-utifr%C3%A5n-1.3448467

Lantero arrangerade under Almedalsveckan ett seminarium tillsammans med New Republic. Vid seminariet diskuterades utvecklingen inom visselblåsarfrågan, med lagstiftning och trender, samt övergripande vad man bör tänka på när man som organisation ska börja arbeta med anonyma rapporteringskanaler. Seminariet filmades och finns tillgängligt på: https://youtu.be/9U28A8XkVgs Medverkande var Claes Sandgren (Stockholms universitet), Fredrik Dahl (Vinge), Gunnar Bäckström (NCC) och Petter Tiger (Lantero). Samtalet modererades av Emilia Hagberg (New Republic).