Regelefterlevnad – Digitala verktyg och personligt stöd

Regeringen har presenterat ett nytt lagförslag där man vill etablera en "Generell sekretessbrytande bestämmelse". ### Bättre möjligheter att dela information I praktiken innebär det utökade möjligheter för kommuner och myndigheter att dela information för att bekämpa välfärdsbrott eller förebygga bidragsfusk. Det sker genom att man får en ny huvudprincip som möjliggör avsteg från integritetshänsyn kopplat till arbetet med att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda olika typer av brott mot välfärdssystemen. Det här innebär ett kraftigt avsteg från tidigare principer kring sekretess, vilket troligen är det starkaste skälet till att man inte tidigare har kommit vidare med den här typen av förändringar. ### Efterfrågade förändringar Förslaget kommer som ett direkt svar på en situation där man inom det offentliga under lång tid har varit bakbundna när det gäller kampen mot organiserad brottslighet. Man har bland myndigheter upplevt regelverket som svåröverskådligt och svårtillämpat, vilket har lett till att tjänstemän låtit bli att agera för att inte riskera att göra fel. ### Fokus på enkelhet Man betonar från regeringens sida att man fokuserar på enkelheten. Det ska bli enkelt att hänvisa till den nya principen när man gör av steg från lagstiftning, som i sig inte behöver förändras. Sammantaget är förslaget ett medvetet steg bort från ett ganska extremt fokus på integritet, och mot handfasta möjligheter för kommuner och andra att dela information och erfarenheter i arbetet mot bidragsfusk och relaterad brottslighet. ### Dubbelriktad informationsdelning Vidare kommer det att var möjligt att dela information i dubbla riktningar. Det blir alltså inte bara en fråga om att underlätta för kommuner att dela information till Polisen eller Försäkringskassan, utan dessa kan även dela med sig av information till kommunen i det förslag som nu har lagts. Troligen kommer de nya reglerna att välkomnas av Lanteros kunder. Och givet hur skevt systemet har sett ut så blir det nog få som kommer att motsätta sig förslaget. Förslag kommer nu att gå till Lagrådet på remiss och föreslås sedan träda i kraft den 1 december 2025.

Fördelningen av ansvar inom förvaltningsorganisationen är en viktig del i att bedriva ett effektivt arbete mot välfärdskriminalitet. Det krävs särskild uppmärksamhet för att integrera tvärfunktionellt arbete med verksamheten i den ordinarie förvaltningen. Annorlunda uttryckt är tydligt bestämt och kommunicerat ansvar är en förutsättning för ett effektivt arbete mot välfärdskriminalitet och bedrägerier. ### Kartläggning av operativa verksamheter För att säkerställa att ansvar är tydliga inom förvaltningsorganisationen bör man inledningsvis göra en kartläggning av de operativa verksamheterna – eller förhoppningsvis gå igenom den redan befintliga kartläggningen. Vad man vill göra är att tydliggöra i vilken mån ansvar inom arbetet mot välfärdsbrottslighet och bedrägeri avviker från ordinarie verksamhetsansvar. Exempelvis om det finns tvärfunktionella ansvar för exempelvis leverantörsuppföljning eller rekryteringsprocesser.   Se till att ansvarsområden är tydligt dokumenterade och kommunicerade till berörda parter. Gå igenom samtliga aktiviteter och rutiner för att se till att ansvaret är tydligt etablerat.    ### Ansvarsmatris som verktyg En ansvarsmatris är ett praktiskt verktyg för att hantera den här frågan. Om man utgår från de utbetalningsområden som finns så kan man göra en mappning mot budgetansvariga, ansvariga för beslut om utbetalningar, ansvariga för betalningar, ansvariga för löpande kontroll och ansvariga för uppföljning. Med en bra mall får man en god översikt både per verksamhetsområde och uppdelat i underavdelningar och dylikt. Att sammanställa den här informationen behöver inte vara svårt, men det kan ändå vara en bra genväg att prata med kollegor på andra kommuner om hur informationen kan sammanställas eller vilka som bör involveras i arbetet. ### Kontakta Lantero För den som står i början av arbetet kan det vara värt att höra av sig till oss på Lantero. Vi hjälper gärna till med råd, stöd och våra perspektiv. I vårt verktyg mot välfärdsbrottslighet, FraudFinder, samlar vi material och erfarenheter. Dessutom är vi alltid intresserade av en levande dialog kring de här frågorna, för att kunna utveckla vår kunskap, våra perspektiv och vårt underlag kring välfärdskriminalitet och bedrägerier.

I början av april publicerade Nationellt underrättelsecentrum en rapport om hur den organiserade brottsligheten missbrukar Försäkringskassans förmåner. Och mer specifikt hur missbruket ser ut inom assistansersättning. Exempelvis konstateras att inom samtliga av de 62 största bolagen inom assistansersättningstjänster arbetar personliga assistenter som är aktiva inom eller har kopplingar till kriminella nätverk. ### Värdet av att samköra datakällor En viktig slutsats från rapporten är att det finns ett stort värde i att kunna samköra olika datakällor om man vill förstå och förebygga missbruket. Det framstår som sorgligt att se hur aningslöst man har agerat inom det offentliga och hur länge politiken har valt att blunda för allvaret i de varningssignaler som har funnits under så lång tid. Historiskt sett har den svenska utgångspunkten varit tillit och en inställning att kontroller innebär misstro, eller nästan en kränkning. Rapporten från Nationellt underrättelsecentrum blir ännu ett vittnesmål om kostnaden för samhällets aningslöshet – inte minst inom assistansersättningsområdet. ### Försiktig inställning bland tjänstemän Vi som är i ständig kontakt med kommuner kring deras arbete mot välfärdskriminalitet ser ofta exempel på hur hänsyn kring personlig integritet sätter käppar i hjulet för effektiva kontroller. Kommuners tjänstemän har ofta inte laglig möjlighet att dela uppgifter med andra myndigheter och måste vare synnerligen försiktiga med hantering av personuppgifter från de ansökningar och handlingar som kommer in till myndigheten. ### Nya verktyg på gång Från regeringshåll arbetar man med de juridiska frågorna och vi ser successivt bättre möjligheter för kommuner och myndigheter att agera. Men processerna är långsamma och när tolkningsutrymmet är stort väljer många att agera med försiktighet eller vänta på tydlig praxis innan man lägger om sina rutiner. Ett par slutsatser vi drar från rapporten och våra erfarenheter är: - Betydelsen av bakgrundskontroller. Både att det finns rutiner och att man har verktyg och metoder som är ok att använda. - Värdet av att fler kommuner sätter upp möjligheter för medborgare att komma med tips och observationer. Det vanligaste hindret vi ser är oro kring legala aspekter. Vår bild är dock att detta inte innebär avgörande hinder. Från Lanteros håll försöker vi hålla oss ajour med utvecklingen och diskuterar löpande de juridiska ramarna med jurister inom det offentliga. Tveka inte att höra av er om ni vill ta del av våra tankar eller hjälpa oss att bättre förstå utmaningarna ute i era verksamheter. de här frågorna, för att kunna utveckla vår kunskap, våra perspektiv och vårt underlag. ### Vad är Nationellt underrättelsecentrum? Nationellt underrättelsecentrum är myndigheternas gemensamma satsning mot organiserad brottslighet. Sedan 2009 samverkar statliga myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. 14 myndigheter deltar i satsningen som sker på uppdrag av regeringen. De myndigheter som deltar i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Läs också gärna Dagens Juridiks artikel om rapporten.