Visselblåsning i kommuner – trender och utmaningar

Lantero samarbetar idag med ett 80-tal av Sveriges kommuner. Genom denna unika insyn ser vi en tydlig utveckling: aktiviteten i de kommunala visselblåsarkanalerna ökar. Men vad är det egentligen som driver på utvecklingen, hur hanterar man bäst de ärenden som kommer in, och vilka nya administrativa utmaningar väntar runt hörnet? Vi sammanfattar några av de viktigaste insikterna utifrån ett samtal med visselblåsarexperten Andreas Wahlström.

Ökad medvetenhet och turbulenta perioder

Att fler anmälningar kommer in beror främst på två saker: ökat förtroende och bättre information. Medarbetare blir alltmer medvetna om att kanalerna finns och litar på att de är säkra. Det är dock ingen helt generell trend; aktiviteten varierar stort från kommun till kommun.

Vi ser en tydlig koppling till två specifika faktorer:

1. Fokus på välfärdsbrott: I kommuner som aktivt motarbetar korruption och välfärdsbrott ökar anmälningsbenägenheten.
2. Turbulens och förändring: Organisationer som befinner sig i en fas av omstrukturering eller turbulens upplever ofta ett högre tryck i sina kanaler.

Erfarenheten visar också att de kommuner som är engagerade och duktiga på att kontinuerligt utbilda sin personal får in fler och mer relevanta anmälningar.

Gallring och behovet av utredningsexpertis

En av de största utmaningarna för en kommun är att hantera bredden på det som rapporteras. Mindre än hälften av de ärenden som kommer in faller faktiskt under visselblåsarlagens strikta definition. Mycket handlar istället om allmänna klagomål eller personalärenden. Trots detta har en stor del av rapporterna ett betydande värde för arbetsgivaren att få kännedom om och arbeta vidare med.

När ett komplext ärende väl har identifierats uppstår nästa utmaning: utredningen. Att driva en utredning internt kan vara juridiskt och personellt komplicerat. En tydlig trend är därför att allt fler kommuner väljer att ta in extern expertis för att kvalitetssäkra utredningsarbetet och garantera en oberoende granskning.

Den nya administrativa utmaningen: "War of the AI:s”

När ett ärende har hanterats stannar det inte alltid där. Kunskapen hos journalister och allmänhet om att dessa kanaler finns har ökat, vilket har lett till en markant ökning av förfrågningar om att få ut dokument ur systemen.

Detta drivs i hög grad på av AI-teknik. Eftersom granskare numera kan använda AI för att läsa och sammanfatta enorma textmängder, drar de sig inte för att begära ut omfattande loggar och samtliga ärenden. För de redan hårt belastade handläggarna på kommunen innebär detta en enorm administrativ press, eftersom sekretess- och skadeprövning måste göras skyndsamt och noggrant, då felaktiga röjanden av känslig information kan få stora konsekvenser.

För att möta denna AI-drivna våg av förfrågningar har kommunerna själva börjat implementera AI-stöd i sina processer. Genom att låta en AI göra grovarbetet och flagga för potentiell sekretess kan man ofta kapa administrationstiden med omkring 80 %. Det frigör tid så att handläggarna kan fokusera på det som bara en människa kan göra: den slutgiltiga, kvalificerade skadeprövningen.