Tillgänglighetsdirektivet - hur börjar man?

Från juni 2025 gäller EU:s tillgänglighetsdirektiv fullt ut. För kommuner och offentliga aktörer innebär det att digitala tjänster måste vara tillgängliga för alla – oavsett förutsättningar. Men hur ska man ta sig an uppgiften i praktiken?

Tillgänglighet är inte något man gör en gång för alla i form av ett projekt. Det är ett löpande arbete som kräver struktur, prioriteringar och långsiktigt ansvar. För att komma igång på rätt sätt behöver man ta flera steg – från att skapa en tydlig bild av nuläget, till att bygga rutiner och kompetens i hela organisationen. Här går vi igenom fem centrala delar som kan fungera som vägledning.

1. Förstå nuläget

Det första steget är att skapa en tydlig bild av var ni står idag. Genom att inventera era digitala tjänster – till exempel webbplatser, appar och e-tjänster – får ni en grund att bygga vidare på. Här handlar det om att identifiera både styrkor och brister i tillgängligheten.

• Lista alla digitala kanaler ni erbjuder.

• Använd automatiska testverktyg för att snabbt fånga upp grundläggande problem.

• Komplettera alltid med manuell granskning, eftersom upplevelsen för användarna inte går att mäta fullt ut med enbart teknik.

2. Prioritera insatserna

När ni har en överblick är nästa steg att bestämma vad som ska åtgärdas först. Alla tjänster behöver på sikt vara tillgängliga, men det är klokt att börja med de delar som har störst påverkan för användarna. Det gäller både vilka specifika tjänster som har störst betydelse och den funktionalitet inom olika tjänster som är särskilt viktig.

Genom att först fokusera på de mest kritiska tjänsterna skapar ni direkt värde för medborgare, kunder och andra intressenter. Målet är att nå full tillgänglighet, men vägen dit blir mer effektiv om ni tar det steg för steg.

3. Skapa rutiner och ansvar

Tillgänglighetsarbetet måste vara en naturlig del av vardagen, inte en engångsinsats. Därför behöver ni bygga in rutiner, struktur och fördela ansvar i organisationen. Ställ er frågor som: Vem testar nya funktioner före lansering? Hur säkerställer ni regelbunden uppföljning? Och vem rapporterar status till ledningen?

• Utse en tydlig tillgänglighetsansvarig.

• Sätt upp en plan för årliga granskningar.

• Dokumentera arbetet och skapa rapporter som kan följas upp i ledningen.

4. Involvera användarna

Det mest värdefulla ni kan göra är att låta verkliga användare testa era tjänster. Automatiska tester och verktyg har sin plats, men de kan aldrig fullt ut ersätta den upplevelse som uppstår när människor med olika behov och förutsättningar använder era tjänster i praktiken.

Användartester ger insikter som gör det möjligt att både hitta problem och utveckla lösningar som verkligen fungerar.

5. Säkerställ kompetens i hela organisationen

Tillgänglighet kan inte läggas på en enskild person eller funktion – det måste vara en del av hela organisationens arbete. Det innebär att utvecklare, redaktörer, projektledare och chefer behöver utbildas och få verktyg för att ta ansvar.

Tillgänglighet bör betraktas som en kvalitetsfråga. Precis som säkerhet, prestanda och design är det en aspekt som behöver finnas med i alla digitala projekt och tjänster.

Slutsats

EU:s tillgänglighetsdirektiv innebär en stor förändring för många organisationer. Samtidigt är det också en möjlighet att höja kvaliteten på digitala tjänster och skapa bättre upplevelser för alla användare.

Genom att inventera nuläget, prioritera de viktigaste insatserna, etablera rutiner, involvera användarna och bygga kompetens i organisationen kan ni ta ett stort steg mot att uppfylla kraven – och samtidigt stärka er verksamhet.