Allt färre agerar mot oetiskt beteende

Nordic Business Ethics Network och Institutet Mot Mutor (IMM) höll ett seminarium om korruption och hur individer tenderar att rationalisera sina beteenden.

Bland de frågor som adresserades var:  Varför ägnar vi oss åt oetiskt beteende?  Varför agerar vi inte när vi upptäcker sådant beteende?  Vad kan vi göra åt det?

Det är nedslående att se hur andelen som säger att de avstår från att agera när de möter oetiskt beteende har ökat sedan förra året. Det visar tydligt att temat är mer aktuellt än någonsin.

Viktiga slutsatser från webinariet:  Det är en vanlig missuppfattning att bedrägeri och korruption inte har några offer. Vi måste se den större bilden, att bedrägeri och andra övertramp förstör förtroende och i längden får allvarliga konsekvenser för företag och samhälle.

Men vi kan inte bara förlita oss på att individer ska vara starka nog att uppmärksamma problemen. Ofta är lojaliteten med kollegor och arbetsgemenskapen starkare än viljan att agera ärligt och rakryggat. I många fall upplever man inte ens övertramp som oetiska när man upplever att man agerar i enlighet med andan i gruppen.

Så, vad kan vi göra? Skapa relevanta forum och hålla igång diskussionerna om de här frågorna. Normalisera temat. Och framför allt, leva som man lär. Det är ledningen som tydliggör vad som är accepterat beteende.

Om anställda gör övertramp så är det i många fall ett utslag av att defakto-kulturen tillåter beteendet. Även om det finns riktlinjer som säger någonting annat.

Vidare läsning på temat: Nordic business ethics10 förklaringsmodeller bakom mutor