Hur ser offentliga upphandlingar ut i Sverige?

Ett återkommande tema när man diskuterar korruption är mötet mellan offentliga och privata verksamheter. I en debattartikel på upphandling24 diskuterar Max Gustaf Segerström på fastighetsbolaget Aura Communities en del av de problem som präglar upphandling av tjänster i Sverige idag.

Segerström pekar på att det generellt är ett lågt intresse för att lämna anbud, direkt drivet av att processerna uppfattas som korrupta, särskilt när det gäller kommuner. Att den opartiska bedeömningen bara gäller i teorin och att det i realiteten ofta finns relationer i bakgrunden som gör att anbuden skräddarsys för en viss leverantör. Segerström menar att så många som fyra av fem offentliga upphandlingar i Sverige på något sätt är korrupta.

Som en fingervisning om vilka anbud man har anledning att lämna in kan man fråga sig: Finns en befintlig relation med en annan budgivare? Känns dokumentationen för specifik? Är tidsramen för kort? Har tidigare projekt tilldelats samma företag fler än en gång?

Om förutsättningarna inte är de rätta så är det bäst att avstå från att lämna ett anbud, anser Segerström. Inte minst givet att det är hopplöst svårt att driva process mot myndigheter, att bevisa missförhållanden, att få rätt och att bära kostnaderna. Problemen förstärks också genom det avskaffade tjänstemannaansvaret.

Segerström skriver att de värst drabbade myndigheterna i regel har högst omsättning av upphandlare, svårigheter att rekrytera nya och saknar fungerande visselblåsarfunktion.